Avståndsbedömning från tanken framåt/neråt

Morgonträning med Jo & Rally. Åskådare var Rulle och Charlie, medan Pi fick sitta i bilen och ha tråkigt… stackaren. Vi byggde raksträcka med släpet i ena ändan och slalom i andra. Nötte både inbromsningar, dels svängar över hinder och dels in i slalom, och värde på släpet/slalom. Såklart fick starterna sin beskärda del!

Som vanligt när jag ska visa Jo svårigheter vi haft tidigare från förra träningen så sätter Ozz dem. Vilket kanske inte är helt konstigt, eftersom jag upptäcker felet när jag tränar, nöter på dem och till nästa pass så har hon fattat poängen. Något jag upptäckte sist var att hon gärna river hindret efter slalom. Hon jobbar väldigt lågt; framåt neråt i slalom. Förmodligen blir det ett liknande fenomen som när de river efter tunnel – kommer ut låga och skall snabbt räta upp sig och hitta rätt avsprångspunkt. Plötsligt är hindret bara där, ryggen är tappad och det blir svårt för dem att komma upp i höjd. Första hindret kanske de klarar, men ryggen är borta och då kan nästa hinder bli lidande.

Vad som behövs tränas mer på är att de skall kunna hitta avsprångspunkten snabbare, hinna trampa under sig och därigenom lyckas komma upp i rundningen. Bli rappare i benen. För att svara på Evas fråga från igår, så är det erfarenhet och kunskap om sin egen kropp som behöver bli bättre. Kommandon är ett sätt att hjälpa dem i sitt beslut, men hur det än är så tror jag verkligen de behöver lära sig läsa linjen och bedöma avståndet själva (framförallt på exempelvis en upploppssträcka där vi kommer efter). Försöka jobba efter att länga/korta sprången hos hunden igenom att länga/korta avstånden i en kombination.

Jo berättade att de kört en övning på Vappu-kursen där de kom in i en studsserie för att sedan landa i en ny studs. Dessa sista båda(?) hindrens avstånd till varandra ökades successivt, och hunden skulle fortsätta studsa. Sedan minskades avståndet ner igen när man nått en viss punkt. Jag tyckte det lät som en utmärkt övning och skulle vilja lägga in ett liknande tänk i ovanstående situation från till exempel slalom eller tunnel. Sätta upp en kombination, men med ett längre avstånd mellan tunnel och hinder till att börja med, för att sedan successivt öka och minska avståndet. Förändra hindren både i höjd och avstånd till varandra successivt; fast inte samtidigt de första övningarna utan en sak i taget. Genom att lägga på fart (och stress) så försvåras övningen ytterligare. På det viset ger jag hunden erfarenhet i att läsa avstånd snabbt och även en hund som börjar bedöma avståndet tidigare och reglerar sig redan innan inför nästa hinder. Lite som att lyfta ögonen från vägen för att se vart man ska och fortfarande veta var man har sina däck.

Generellt behöver vi bli bättre på att ändra i våra kombinationer mellan varje övning. Bara igenom att flytta eller höja/sänka ett eller två hinder så förändrar vi bilden för hunden. På det viset får vi hunden att tänka efter trots att vi egentligen inte ändrat i kombinationen. Ja, om det inte är till exempel muskelminnet vi vill träna på, såklart! 🙂

Annonser