Semester 2011 del 3: agilityläger

Efter Dania Cup styrde vi ju Smurfan mot Sjöbo och till finaste familjen Benterfalk Thelander för ett tre dagar långt läger som inga mindre än Amanda, Johanna och Oliver ordnat för ungdomarna i och omkring klubben. Det blev verkligen ett lyckat läger – det gjorde ni riktigt bra!

Lägret var uppdelat i två delar, nybörjare och tävling, och de körde två pass per grupp och dag. Med nybörjarna körde vi hinderinlärning och grunder i handling. Det blev mycket tunnlar och hundarna lärde sig snabbt vad det är som gäller i agilityn.

Tävlingsgruppen fick köra banor och verkligen jobba på både att springa och sin handlingsteknik. De jobbade på som tusan och med flera unga hundar i gruppen kan jag lova att Skåne kommer komma med flera farliga ekipage inom kort.

Låt mig presentera Anna & Hannibal. Vet ni varför Hannibal heter just Hannibal? Är det för att han är så mäktig? "Njae", sa Anna och berättade att när han var liten sov han nedanför sängen i en balja... han blev helt enkelt "han i baljan"! Hur gulligt är inte det!! ❤ Grymt ekipage, och Anna är bara 9år. 🙂

Vi funderade över sista dagens aktivitet då vi gärna ville ha en agilitytävling, men… hur skall det gå för nybörjarna som några av dem tränat agility i endast tre dagar? Vi bestämde oss för att göra en poänghoppning så kunde de som ville köra tunnelbana. Kan säga att vi inte hade behövt vara oroliga, jäklar vad alla sprang och vad duktiga de var!

De hade 30sek på sig att ta så många hinder som möjligt och det var kalaskul att se hur taktiken såg ut; tjänar jag mer på att ta tunnlarna så många gånger som möjligt eller skall jag testa slalom? Starthindret var däcket och sedan fick man själv välja bana. Vi körde lag, så att det var en nybörjare och en rutinerad i varje lag – självklart var det fritt fram för taktiksnack!

Poäng: däck, 3p, tunnel och hopp, 1p slalom 3p för de rutinerade och 6p för nybörjarna.

Roligt var det också att se Oliver Rasmusson köra Piraya. Storm hade dragit en klo dagen innan och Piraya tackar aldrig nej till godis. Precis som när Anna K körde Piraya fick jag klä av henne selen i starten (”nåde den som rör guldfiskens dyrbara kropp!”) och jag tror nog Oliver var skeptisk till om hon överhuvudtaget skulle köra med honom, men när ha väl sa kör… ja då körde hon!

Hon sprang så fort att hon gnällde, och det gör hon minsann bara när hon tycker det är riktigt häftigt! Kul att se, tack Oliver 🙂 Behöver jag säga att efter första loppet kunde han ta så mycket han ville i henne, (”vadå, då förstod jag ju att han kunde springa OCH hade godis – inget konstigt med det”) och att deras lag vann…

Oliver och Piraya in action

Amanda med Illern Vilja

Tack för att jag fick komma och jag tycker ni är jäkligt bäst som fixade detta så bra! Grymt samarbete! Tack även till alla föräldrar som fixade och donade medan vi gjorde det roligaste som finns nere på plan, utan er hade vi inte orkat oss genom hela dagarna – mat är A och O. 🙂 Hoppas få träffa er alla igen. ❤ Kram!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s