Lucka #19: Tagga inför tävling!

För att inte bara beskriva mitt eget perspektiv har jag bett tre vänner (Malin Fahlén – lydnad, Jennie Ejneroos – agility och Eva Karlsson – vallning) beskriva hur de taggar inför tävling. De tävlar alla i flera discipliner, men jag bad dem beskriva specifikt för tre olika discipliner. Det är rätt mycket text, men väldigt nyttigt att läsa igenom och sedan fundera igenom:

  • Hur taggar jag inför tävling?
  • Taggar jag olika för olika discipliner?
  • Känner jag igen mig i det som står, på vilket sätt är jag annorlunda?
LYDNAD(bruks): Malin Fahlén med Vegas

Jag heter Malin och min hund Vegas och jag tävlar i diverse hundsporter. Vi brinner lite extra för lydnad och bruks. Vi tävlar i elitklass i lydnad. Jag brukar inte bli så speciellt nervös inför start mer laddad. Men lite spänd blir man ju alltid men det hör till. Så här ser vår tävlingsdag ut.  Vi kommer till tävlingsplatsen och Vegas får alltid hänga med mig för anmälan och lottning. Där startar vår dag som ett team. Vi gillar att åka i väg och tävla själva men om vi ska ha publik med oss så får de följa med på ett villkor, prata inte och följ inte efter oss när vi värmer upp.

Efter lottningen går vi ner till den plan där tävlingen ska vara. Jag ställer våra grejer på någon bra plats. I väskan finns allt som vi behöver, belöningar till Vegas och träningsgrejerna. Inför sitt och plats i grupp värmer vi upp med just sitt och ligg. När dessa moment är avklarade springer vi till väskan och mumsar på tex leverpastej. Innan det är dags för själva lydnadsprogrammet så värmer vi gärna upp med våra svagare moment, så att jag får en extra chans att belöna dessa. Just för tillfället är det rutan, vittring och fjärr som jag gör en stund innan vi ska in. Om vi har ett sent startnummer så tittar vi på något ekipage så att jag vet hur banan är uppbyggd. Samt att jag tittar på hur fritt följ momentet börjar.

När det närmar sig vårt nummer så värmer jag gärna upp genom att göra starten i fria följet. Om vi har ett tidigt startnummer så värmer vi ändå alltid upp med fritt följ och då när jag belönar honom så får han springa till väskan och hämta sin belöning. Så att han vet vad som väntar efter att vi varit inne på plan. Precis innan start ställer vi oss i närheten av ingången och tränar kontakt. Innan vi ska in så frågar jag Vegas om han är med? och om vi ska kööööra?!!, ska vi tävla!!? säger jag och så går vi in på plan. När vi har gjort programmet så springer vi till väskan och leker och äter något gott. En lååång belöningsstund har vi då. Och detta gör vi såklart oavsett resultat.

Jag har två stora mål för tävlingar och det ena är att vi så klart ska ha kul, att vi ska vara där inne och prestera som ett team och det innebär att jag ska hjälpa min hund. Tex genom förberedande signaler, som jag har till varje moment. Den andra är att vi ska prestera lika bra på tävling som vi gör på träning. Och det är ett svårare mål såklart. Jag personligen tycker att attityden och känslan är viktigare än resultatet. Därför kan jag vara nöjd med tävlingar som vi har fått sämre poäng med om attityden och känslan har varit den rätta än om betygen är topp men känslan dålig. Vi tävlar för att få ett kvitto på om vi har tränat rätt.

AGILITY: Jennie Ejneroos och Felix/Robin

När jag ska tävla (agility) blir jag sällan nervös, jag har snarare svårt att tagga till. Jag presterar som bäst NÄR jag trots allt blir nervös, vilket jag blir när jag har någon form av press på oss. Det kan vara en final på U-SM då vi legat i topp inför finalloppet och ”måste” nolla för att placera oss. Det kan vara att starta sist i laget och veta att det hänger på oss. Jag presterar även bra när jag är irriterad som jag blev t.ex. den gången då det var rörigt vid inropet och vi fick byta startnummer fyra gånger och sen springa direkt in på banan. Den känslan (adrenalin) smittar även av sig på Felix – som då också blir extra taggad!Mitt problem är att hitta den känslan av att vara nervös/taggad vid ”vanliga tävlingar”. Min känsla är att jag inte är en tävlingsmänniska, jag har inget ”behov” av att vinna och jag vet att chansen att jag & Felix (Engelsk springer spaniel) skulle vinna en klass 3-tävling lär räknas i promille. Skulle vinsten i sig vara det jag jagar skulle jag byta ras, men jag tävlar mot egna mål som att t.ex. plocka SM-pinnar, prestera bra utifrån VÅRA förutsättningar och klyschan: ha roligt! 🙂 Och roligt har vi, men däremot så ÄR det extra kul när det går bra, men genom att intala mig själv att det faktiskt inte gör något alls om vi misslyckas har jag samtidigt satt en mental spärr för att faktiskt lyckas! Ska vi trots allt ha en chans så måste jag ju jobba på och springa fort! Jag är ofta för loj och ofokuserad när jag går in på banan, vilket gör att jag istället för att peppa min hund och springa järnet – inte jobbar ordentligt, mesar ur blindbyten etc. och då stoppar upp farten. Jag går igång på när jag hör ”folk” ropa och heja utanför banan – men jag behöver hitta fler sätt att tagga till och få lite ”jävlar anamma” innan jag går in på banan! 🙂

VALLNING: Eva Karlsson och gänget
Jag är ju ingen disciplinerad och välstrukturerad person så jag får fundera en stund för att besvara den frågan. Hur gör jag egentligen? Har jag nån plan? Jo, egentligen är det en massa saker jag faktiskt gör och som man kanske kan inrymma i ordet tagga.
Förberedelser
Jag vill gärna vara på plats i god tid så jag hinner ”känna in” tävlingsplatsen och ”landa”. Jag vill kunna gå banan, kolla landmärken för att hitta linjer, kolla stigar, fållor, stall mm för att hitta drag, kolla hur fållan är hängd, om grinden är tung mm. Veta startordning och strykningar. Jag behöver även få sitta ner en stund med en kopp kaffe och vakna. Är det andra dagen eller en känd tävlingsplats kan jag dra ner massor på de förberedelserna.
Är det ett klurigt hämt kanske jag försöker få hunden fokusera på vart fåren ska hämtas (fast numera har jag insett att vi behöver kunna hitta får utan att veta). Visa på när ekipagen före mig går.
Samtidigt som de förberedelserna känns viktiga för mig så har det hänt att jag kommit i sista minuten och snabbt fått sätta mig in i alltihop och ut och köra. Ofta har det gått bra såna gånger, antagligen för att jag är helt adrenalinstinn… men jag tror knappast det skulle fungera om det var en planerad strategi.
Själva Taggningen – trygghet, adrenalinpumpning, medvetande
Trygghet. När vi går in har jag alltid med mig en känsla av att ”det här fixar vi, det är ett jobb som ska utföras”. Fåren ska flyttas runt på ett visst sätt och vi ska göra det så snyggt som möjligt. Ibland kan förutsättningarna vara mycket svåra och man är osäker på om hunden kommer fixa det. Såna gånger brukar jag ta mig an uppgiften med nyfikenhet och spänning. Jag vägrar gå in i tänket att det kommer vara omöjligt. Däremot så taggar det mig om medtävlarna tycker att saker är omöjligt eller svårt.
Adrenalinpumpen. Det jag gör strax innan jag går in är att banka till mig själv och skrika typ ”kom igen nu Eva din latmask, vakna! nu ska du visa dem” (jag har lärt mig att skrika tyst :). Det handlar alltså om att köra igång adrenalinet. Jag har en förmåga att vara för avslappnad när jag är på tävlingar som inte gäller något eller där jag egentligen vet att vi bara är där för att träna. När jag är i det tillståndet tävlar jag väldigt, väldigt mycket sämre än när jag verkligen tävlar. Gick det att förstå? Jag behöver vara adrenalinstinn och gärna arg, då går det bäst.
Medvetande. Det sista försöker jag säga till mig själv ”titta på fåren, lita på hunden, andas” och så komma ihåg kolla att visslorna inte ihoptrasslade. Och du, påminn mig gärna att jag ska lägga till ”sätt på klockan” 😉
Under
Under själva racet behöver jag samla ihop mig för att inte dras med av hundens iver. Om det blir stressiga situationer ute bland fåren varvar jag lätt med och hetsar upp mig vilket smittar på hunden (såklart). Det är då det gäller att andas, vara cool. På SM hade jag två tydliga situationer när jag var cool i rätt situation (sorteringen med Knut som gick strålande) och när jag var för stressad (delningen med Sia där vi åkte ut).
Annonser

5 thoughts on “Lucka #19: Tagga inför tävling!

  1. Ping: Tagga hos Eva Marie! « www.seglinge.se

  2. Åsa: inget julbord utan lingonsylt 😉 😀 Kram!
    Mimmi: Vad kul att du tycker det!! Bara att spara dem i huvudet och ta fram när du behöver. Ses snart igen!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s