Lucka #22: se det oväntade som en utmaning!

Idag är jag inspirerad av en kommentar Åsa gjorde i en tidigare lucka här i kalendern. Strax innan hon och Algot skulle in och köra ett lopp på SM insåg hon att hon hade fel skor… OCH att det var långt till bilen. Men, hon valde att fortsätta att fokusera på det som var viktigt – loppet! Nu löste det sig med skorna, men just att inte stressa upp sig utan inse att OK, kanske får jag köra med fel skor.

Men OJ vad vi skall köra trots fel skor!

Samma sak om du kommer till en tävling och precis när du står redo på startlinjen och skall lämna hunden viftar domaren åt dig att vänta för att tidtagarutrustningen strular. Eller det visar sig att tävlingsledaren som skall döma haltar, har hatt och dov stämma – flera hundar tycker hen är s k i t l ä s k i g! Eller du kommer till tävlingen och det visar sig att du glömt… godis, favoritleksaken, turamuletten, har fel skor med er, ingen tävlingsbok… Du missar banvandringen, du måste starta först/sist och hatar det startnumret, den där tjatiga personen som du bara inte orkar med bestämmer sig för att prata med just dig precis innan du skall in… Listan kan göras lång på saker som kan gå fel eller kan vara störande.

F**K IT! Gör det bästa av situationen. Perfekt att detta hände just IDAG. Nu kan vi träna på detta, så när vi står inför en viktigare start och något liknande skulle hända är vi redo. Låt inte bagateller rubba dina cirklar. Stanna kvar i bubblan med din hund. Den mesta stressen skapar vi själva. Ladda om. Tänk att det är träning. Ta möjligheten att göra något positivt av erfarenheten.

Vad är det störigaste som hänt dig på tävling?

Vill ni veta en hemlighet…  angående luckan ”tagga inför tävling”. Förra säsongen missade jag Pirayas banvandringar medvetet…

I början av året kände jag mig inte helt taggad när jag körde henne, utan vi gick mest in och lattjade. Visst, vi gjorde helt OK nollade lopp, men jag saknade stinget. Sedan råkade jag missa en banvandring under sommaren och DÅ fick jag tillbaka känslan! Genom att ”gå banna” utanför, det vill säga, stå och analysera den utan att gå den, fick jag upp adrenalinet och kunde faktiskt fokusera ännu bättre när vi körde!

Visst, i Bollnäs vurpade jag över tunneln som låg närmare ett hinder än det sett ut utifrån, men i övrigt så satte vi sjukt bra lopp! I år har jag inte missat några banvandringar medvetet för att tagga mig inför Pirris lopp – känslan har infunnit sig i alla fall. Men det gäller att hitta sina små knep för att tagga rätt. 😉

Annonser

5 thoughts on “Lucka #22: se det oväntade som en utmaning!

  1. Jag har kört SM i sandaler. Stod på startlinjen när jag tittade ner på mina fötter och insåg att jag glömt att byta skor, så det var bara att gilla läget. Det funkade det också 🙂

  2. Jag kom på en gång preeecis innan jag skulle in att jag glömt lägga ut belöning. I samma veva får jag syn på en kompis som går förbi bit bort och gastar: Haru korv?? Japp! Kan du stå vid mål när vi kommer? japp! Problemet löst! Fast hade hon inte kommit förbi hade jg väl fått förlänga loppet och sprungit vidare till tältet =) Om jag nu kommit på det då..

  3. hahaha vad roligt det du ”viskar” på slutet 🙂 Exakt så funkar jag också även om jag aldrig medvetet missat banvandringen.

    Jag har gjort många knäppa saker… fel skor, fel glasögon, fel mössa – fel hund 😮 .
    Men det störigaste och som jag fortfarande har svårt att hantera, det är orättvisor. Som en gång när det utlovats att man skulle få flytta sin start för att inte krocka med lagen. Sen när man kommer och vill flytta så har de stängt möjligheten och jag inser att jag inte kommer hinna. Såna gånger kan jag gå in i väggen ordentligt. Har du nåt tips att hantera sånt?
    En annan otroligt viktig sak för mig är att fylla på med bra energi (riktig mat) under tävlingsdagen.

  4. Jo de där skorna på SM var ju något som kunnat ställa till det, men jag valde att lämna Algot i starten hoss sambo och föräldrar och springa till bilen och hämta skorna. På så sätt hade jag det i egna händer och kunde därför bara släppa det när jag bytt skor. Skulle jag stått och väntat på någon som sprang och hämta skorna tror jag att det påverkat mig mycket mer.

    Värst var nog i alla fall på första spårtävlingen någonsin, kom dit utan hundpapper, inget medlemskort… Bara att åka hem och hämta,turligt nog var tävlingen på grannklubben. Sen kan det vara bra att tanka när man ska på brukstävling, det kan vara låååångt till skog/gärden….

    Kände mig väldigt rutinerad! ;o)

  5. Det störigaste som hänt mig var en TL som gjorde i princip allt fel, från diverse avstånd till momentens utförande. Där fick jag verkligen användning för att vi tränat massor på just ”struliga tävlingsledare” och det enda jag tänkte på just då var att oavsett vad som händer vid nästa moment ska jag se till att min hund är glad och nöjd. Det gick rätt bra och jag åkte från tävlingen med en erfarenhet rikare och en bra känsla. (Klassvinst och hyfsade poäng som en bonus ;-))

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s