Temple Grandin – visual thinking

Häromdagen fick vi chansen att lyssna på, och framförallt ställa frågor till, Temple Grandin. Vill främst med detta inlägg bara påminna mig själv om denna chans, för jag kommer säkert glömma bort det. Skriver jag ner det glömmer jag inte lika lätt.

Det Temple alltid lyfter fram, och även under vårt samtal, är vikten av att tänka genom de sinnen djuret tänker genom, dvs visual thinking – och då inte bara i visuella bilder utan även i lukt, känsla, ljus och smaker. Alla sinnen. Generellt menar hon att vi människor tänker i ord, men eftersom inte djur använder ord så ser de världen annorlunda. Kan vi försöka se vad de ser kommer vi att ha betydligt lättare att kommunicera med dem; förstå vad de ser.

Vi kom även in en del på Panksepps core emotions (har tidigare nämnt honom), och då framförallt SEEKING. Extremt kortfattat finns det sju nyckelemotioner (PLAY, SEEKING, LUST, PANIC (separation), MATING, CARE, RAGE), men som klickertränare är just SEEKING det som är mest intressant. Det är känslan du har precis när du får ett paket, precis innan du öppnar det. Förväntan som skapar ett dopaminpåslag som är mycket positivt. Det intressanta är att secondary reinforcers (dvs klickers) skapar just detta mode, genom klickern kan du skapa ett SEEKING mode, och därmed göra träningen än mer positiv.

This system makes animals intensely interested in exploring their world and leads them to become excited when they are about to get what they desire.

Skulle vilja lära mig mer om hur detta egentligen fungerar rent fysiologiskt och jag hoppas att Eva, som också var med, kommer luska lite så att vi den chansen.

Det är alltid roligt att ta del av andras tankar, och som Temples presentation kallas i TED här ovan: The world needs all kinds of minds.

Annonser

Hur var WAO egentligen då?

Har jag nämnt något om WAO – World Agility Open? Nä… för jag hinner ju knappt andas innan jag är på väg till nästa projekt. Shit, ur gick det egentligen?

ASBRA! Första dagen var fullkomligt fantastisk, bästa dagen. Först visar det sig att Piraya kommit 3:a i första delen av Pentathlonklassen – missade i stort sett prisudelningen, hörde våra namn ropas upp och fick springa som ett litet gnu ner till cermonin. Chockad tog jag emot rosetten. Sedan var det dags för Biathlonklassen där BÅDE Piraya OCH OZELOT!!! går in och gör varsin grym nolla – underbara rovdjur, bäst när det gäller. Det innebar att vi var med till stora finalen på söndagen alla tre – Yey!! Piraya på en 6:e plats och Ozz på en 8:e plats – gissa om jag var glad!

I andra Pentathlonloppet kommer Piraya 2:a och hon går därmed upp i en totalledning för Pentathlon – men det är tre lopp kvar, så allt kan hända (och händer 😉 ). När sedan Ozz går in och sätter ytterligare ett grymmelopp i Gamblers och kom 5:a, ja då kan jag lova att jag inte kunde sluta le!

Dag två började sådär, Piraya är inte en flygfisk för inte och flög både gunga och balans i dagens första Pentathlonklass (tredje loppet), men jäklar vad fint hon sprang. Vilket man inte kan säga om det fjärde loppet…  I det loppet kändes Piraya ”trög”, ville inte springa på och jag hann bli ordentligt orolig. Var det något fel med guldfisken? Stod och dividerade när vår landskamrat Fredrika kom förbi. ”Fredrika kan jag få låna en prinskorv, vet inte vad det är för fel på…” och JÄKLAR vad Piraya tände till när hon fick syn på prinskorven! Hon sprang som en skållad råtta – det vill säga precis som vanligt – i nästa klass. Uppenbarligen var hon trött på köttbullar… Pappis i ett nötskal – de vet exakt vad de vill ha och ser till att få det…

Ozelot då? Vi fick en del strul i Pentathlonklasserna, men så går hon in och sätter ytterligare ett fint lopp i Snooker (den andra gamblersklassen) och det visar sig att det räcker till en TOTAL 5:e placering i Gamblers-Overall!!! Förstå att min älskade djungelkatt blev 5:a på sitt första World Agility Open! 

Dag tre, stora finaldagen. Först ut är Pirayas Pentathlonfinal. Hon går in och sätter en stadig nolla, kommer fyra i den klassen och slutar tillslut 8:a i totalen. Duktiga fina Guld-fisken! Första dagarna skall jag ärligt säga att jag var besviken, framförallt med vårt ”jag-hatar-köttebulle-lopp”, den borde vi ha kunnat nolla och fått bra resultat på, men… trots den dippen slutar vi 8:a. Det är bra! Jag är nöjd, men nöjer mig inte…

Sedan är det dags för Biathlonfinalen, där ju båda rovdjuren fanns med i toppen. Först ut Piraya, som gör ett grymt lopp, men… FLYGFISK på balansen (gissa om vi kommer träna balans till SM eller) och får därmed 5 fel. Well, det hela räcker trots det till en total 7:e placering, med totalt andra bästa tid! Att hon dessutom inte diskar sig i några lopp under WAO-helgen gör ju hela resan än mer härlig, hon är en guldfisk som seglar igenom banorna. Det är en dröm att köra henne.

Ozelot, tja… vi fick en hel del fel om vi uttrycker det milt, men vad gör det om hundra år… 😉

Ok, nog om resultat – vår totala upplevelse var att detta var en FANTASTISKT ROLIG tävling och… VI VILL HA REVANSCH!  Spanien nästa vår alltså… skall bara börja spara… Men seriöst, det var en helt fantastisk upplevelse, och jag önskar att alla kunde få lov att uppleva den. Den gav även mersmak till mer, och vi är grymt motiverade att jobba hårdare för att nå våra mål.

Tack älskade rovdjur för att ni alltid gör ert allra bästa – ni är bäst och jag älskar er!

Tankar som jag vill komma ihåg:

  • Båda fixar miljön ypperligt, brydde sig varken om hög musik, applåder eller skrik – härligt!
  • Ozz var fullkomligt fantastisk (sorry, men det är tydligen enda ordet jag kan ikväll) i kön till start. Det var VM-kö, dvs du stod fem hundar i kö, där du tre hundar innan start gav bort nappen (=leksaken). Trodde att Ozz skulle gå bananas, men all vår träning har gett resultat och hon låg helt cool och väntade trots agility bakom henne. Helt klart vår absolut största seger!
  • Ta med olika sorters godis! Seriöst, har jag en pappis med integritet får jag som förare skärpa mig! Jag borde verkligen känna min diva till guldfisk…
  • Ta med extra t-shirt sista dagen. Jag har tydligen missat att alla deltagare byter kläder med varandra sista dagen… hade bara med mig en jacka och tröjan jag sprang i. Fick med mig en Team USA-jacka och en Canada team-t-shirt, riktigt fina! 🙂
  • Mer svensk mellanmålsmat med mig… jag är kräsen, och då är det svårt att hitta mellanmålsmat. Betydligt enklare att ta med sig om jag inte skall vara borta allt för länge. Samma med gottismat till hundarna.
  • Säkert mer… men det får jag skriva en annan kväll… nu rast och sedan natt.

Vatten vatten vatten, salt

20120529-073437.jpg

Jag är kass på att dricka. Jag behöver verkligen t ä n k a på att drick för att komma ihåg det. Positivt är att jag kan läsa min kropp och få direkt feedback när jag fuskat.

Idag har jag två stockar till ben; idag blir det därför massor av vattenintag och massor av salt på maten – även salt har jag svårt att få i mig ”naturligt”. Hoppas på två pigga ben ikväll.

Bra kom ihåg: under WAO var jag kanonduktig på att dricka, vilket resulterade i fräscha ben varje morgon. Jag kan!

Bästa kurshunden

20120528-212558.jpg

Glömt att berätta att Ozelot ”Maniac” Wergård blivit värsta fina kurshunden. För det första är hon total cool med att någon av deltagarna råkar dra en boll med efterföljande hund förbi henne – ”det är ju inte min boll, varför skulle jag bry mig?”. För det andra går hon inte längre bananas när de andra kör och under teorin snarkar hon under min stol. De som har sett (hört…) henne tidigare skulle förstå min glädje.

För jag är så galet glad över denna utveckling. Hon har verkligen mognat. Hon gör mig så stolt. Finaste och galnaste djungelkatten.

Toppa formen

20120527-221515.jpg

Drygt en vecka sedan vi löptränade – om vi bortser från allt rännande på WAO. Funderade lite på vilket pass vi skulle ta, och valde vårt Våga Löpa Långsamt (eller snarare Orka LL). Tänkte hela tiden ”we are Cladesdales” och tuggade på i drygt 6km. När jag sedan kikade på historiken visade det sig att vi inte alls tuggat på, utan faktiskt hållit ett något för högt tempo än tänkt. Och jag kände mig inte ens trött.

Tänk vad en veckas vila kan göra. Nu blir det att jobba fyra veckor till och sedan upprepa vilan – nice!

Tack Ozz…

20120527-091730.jpg

Ozz tycker tydligen att vi skall byta vatten idag också… Tack! Får se om vi får lösa badkattens ”dopp-mellan-vallpassen-behov” genom en extra balja. För i fårfröknarnas balja kan hon inte hålla på att bada i varenda pass.

För övrigt är det redan sjukt varmt ute!

Yey, I did it!

20120526-222906.jpg

Genomfört mina första fem trevande kilometrar. Denna gång utan hundar…

Märks att jag aldrig egentligen cyklat, och jag kommer definitivt inte spänna på någon Ozzkan innan jag behärskar cykeln utan extra motor. Fast nästa gång skall Ozz få haka på – så får vi acklimatisera oss till det hela tillsammans. Wohoo vad jag ser fram emot denna sommaren.