Semestervecka #1: Road trip á la Propiraya

frametastic-3Tillbaka på Lidingö efter vår första semestervecka, och i sedvanlig ordning är det road trip vi varit ute på. Målet med resan var en vecka med glada norrmän i Åre. På vägen stannade vi till i Ålsjöns naturreservat i Söderhamn. Spenderade nog en timme där och vi njöt av solen och fågellivet! Fiskgjuse – check!

Vid vägkanten såg jag plötsligt en skylt om storsjöodjurs-spaning – vem kan motstå en sådan skylt? Vi girade åt höger och spanade (läs plaskade) en stund över (i) vattnet. Såg ingenting…

Väl framme i Åre såg jag en skylt med Ristafallen, och tog även en sväng in där, trots att klockan var mycket. Vackert och dånande, och perfekt runda för hundarna innan det blev dags att stiga in i stugan och lägga huvudet på huvudkudden.

frametastic-2Sedan var det fyra dagar agility som gällde; svetten rann, hundarna sprang och det var mycket high five och applåder! I love stämningen som blev!! Glädje. Vädret var underbart, jag gick i bikini, shorts och kängor… kaffekoppen var ständigt påfylld, precis som det ska vara helt enkelt. Inte mycket mygg heller.

Rovdjuren jobbade på fint i pauserna, både Bat och Vesslan utvecklades fint under dagarna. Ozz gick in och satte många fina rundor; ren njutning. Passade även på att träna frisbee-kast flera gånger per dag. Fick nämligen idén att använda Ozz som diskmarkerare. Perfekt: jag kastade och hon fick springa efter för att peka var den låg. På kvällarna gav vi oss ut i skoterlederna, antingen på Puman eller så sprang jag ihop med rovdjuren. Backarna var långa och lagom sluttande, sådär så att mjölksyran gav sig smått tillkänna på väg hemåt.

Underbar vecka, och det verkar som att det blir en repris nästa år också – roligt! Tack alla inblandade!

frametastic-1Snart var det torsdag och vi begav oss söderöver. GPS:en visade in mig på helt galna vägar och inte mindre än tre älgar fick vi se på de slingriga grusvägarna. Skönt att vi inte skyndade. Hittade även två reservat ytterligare, varav det ena (Högänge) är ett som jag aldrig skulle passerat om det inte vore för att min GPS tyckte att väg 305 var en bra idé – vilket det inte var… Något gott skall det alltid komma ur allt.

Just ja, jag är ju kanske inte bäst på att planera mina road trips (eller så händer det oförutsedda saker), och denna gång var inget undantag. Messade Jo som med utropstecken sa att vi var mer än välkomna att spendera en natt hos dem. Tack!  Sedan hade vi det så mysigt att vi bestämde oss för att köra på konceptet en natt till, så två nätter i Sekuritass lya blev det, precis vad vi behövde.

Däremellan hann jag en sväng till Tierp och agilierade lite till. Såg även på fallskärmshopparna som singlade ner en och en från himlen. Trots min höjdrädsla kan jag inte påstå att jag inte blev sugen. Fast som fina Em sa dagen därpå, möt dina rädslor. Vi får väl se…

Självklart(…) råkade vi hamna i ett naturreservat på väg till Tierp, och där i buskarna bland alla fästingar lyssnade jag på Värvets intervju med Kristian Gidlund. Mycket tankar. Och det där med ens rädslor och vad man egentligen vill med sitt liv fick än mer utrymme. Eller som Ivarsson sa i sitt Sommarprat:

Du är Dig själv skyldig att leva livet på Ditt sätt.

Eller som Em också sa, du kan bara ansvara för ditt eget liv, inte andras…

Mötte senare på kvällen upp Jo och Elin på Gävle BK och körde ett unghundspass. Solen låg lågt och det blev kvalité av allt, samt en skogsvägspromenad. Tjoff sa det så hade klockan plötsligt blivit 21, och ingen av oss visste hur det hade gått till. Tur att sommarkvällar och nätter är ljusa, det var bara att fortsätta hemma hos Jo. Spontanitet och äventyr  är vad sommar skall vara.

frametasticLördagen sov vi lääänge, länge, länge. Sedan blev det sommarsmoothie-frukost på balkongen, innan vi begav oss hemåt mot Lidingö. Just för att vi kan, valde vi att ta en mindre omväg(…) förbi Färnebofjärdens nationalpark. Blev en lång promenad med terapi för både kropp och själ längst med vattnet. Satt en bra stund och bara söp in livet: fåglarna och vattnet, doften av smultron och pissmyror… rovdjuren.

På väg, vad som skulle vara sista sträckan utan stop, hittade vi Heby BK där vi körde ett spring/kastpass… vi kan liksom inte bara köra rakt fram utan att kika vad som finns bakom en annan krök. Vi kanske missar något? Dessutom, det är inte som att vi hade bråttom. Varför skynda sig när en inte behöver? Bättre att uppleva lite till istället.

Till slut kom vi hem, där vi i stort sett vände i duschen och hamnade på en jam-fest i skogen hos Stjärntassarna och Pronoid. Behöver jag säga att Bat gjorde succé? Kramigaste killen som finns, som älskar allt och alla.

Nä, nu ska Ozz och jag dra till Brunnsviken och köra lite fartlek i eftermiddagssolen. Wish us luck!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s