Min egenkomponerade lista

Har senaste tiden fått en del epiphanys (finns ju verkligen inget bra svenskt ord för detta, för det är ju inte direkt gudaaktiga uppenbarelser jag har fått) vad det gäller min kropp. Har genom åren varit förskonade från skador, förutom hälseneinflammation 2010 samt plantar fasciit 2008 och nu igen i sommras – samtliga skador pga dåliga skor, men nu när intensiteten på träningen har ökat har mina svagheter blottats. För jag tror inte att det är nya saker som kommer, det är snarare så att de legat där dolda.

Fick för något år sedan känning av höger höftböjare. Vilade och det läkte. Sedan under Ångaloppeshelgen kom det tillbaka, och har sedan dess varit en akilleshäl. Fick även plötsligt känningar av benhinnorna för ett par veckor sedan, och att dessa tre delar hör ihop råder ingen tvekan om för min del. Plantar fasciiten jag fick sitter i höger fot, liksom höften, medan det är vänstra benhinnan som tagit stryk. Kommer en skada snedbelastas en annan del av kroppen. Intet nytt.

Har googlat en hel del senaste tiden och även fått hjälp av min eminenta granne, tillika fotvårdsspecialist, Ullis. Det har resulterat i en lista med övningar som jag tror kan stärka mina svagheter och se till att jag får tillbaka balansen i kroppen. Tänkte länka till både filmer och texter jag hittat, kanske är det fler som är intresserade:

Fötterna och underbenen

Hade en helkväll med Ullis där hon förutom fixade mina fötter och masserade mina underben också gick igenom vad jag kunde göra för att stärka mina fötter. Lite svårt att förklara samtliga övningar i bild, så jag väljer att länka till en film som specifikt inriktar sig på just plantar fasciit.

Ullis beskrev även tåhävningar där du går upp på tå med båda fötterna samtidigt för att sedan lyfta ena benet och på ett ben sänka sig ner mot golvet (excentrisk träning) – en övning som rekommenderas för hälsenorna. För att komma åt benhinnorna gäller (bland annat) hälgång. Stretching och massage är också givna bitar för både fötter och underben. Det är häftigt hur musklerna samverkar och att fusk med att strecha vaderna/hälsenorna vandrar neråt och påverkar foten negativt.

Höftböjaren (Iliopsoas)

Jag har aldrig haft en platt mage – alltid funnits en liiiten bula, och jag har ytterst svårt att få träningsvärk i magen. Efter att ha läst på om hur höftböjaren fungerar så är det inte alls konstigt att jag varken haft platt mage, inte får träningsvärk och nu fått problem med höften – allt hänger ihop. Häftigt!

Har googlat och hittade då Thomas-testetsom snabbt avslöjade att båda höfterna är stela, men högra höften riktigt stel. Kika runt på sidan för mer förklaringar, men det jag vill lyfta fram är de fyra övningar för att lösgöra höftböjaren (ja ni som tryckt på Wiki-länken ovan vet ju vid det här laget att det är ett samlingsnamn jag använder) de beskriver. Fann även denna övning som d i r e k t kändes när jag gjorde den, rätt: Flamingon! Just att låta benet gå upp över 90 grader för att aktivera musklerna är det de trycker på.

Min lista på övningar för att stärka min svagheter

Övningarna på filmen ovan (ni kan ju se själva) – börja i sängen och ta mig igenom till köket (tennisbollsmassagen är extra spännande med hundar i huset…)

Blunda och stå på ett ben medan jag borstar tänderna

Tåhävningar (20 rep vardera ben)

Flamingo (20 rep vardera ben)

Gå på hälarna

STRETCHA!

Övrigt

Plankan

Bålstyrka

Det är väl bara att sätta igång då!

Ps. emottager tacksamt tips – det är som sagt en egenkomponerad lista… thank Mother Earth for google 😉

Road trip i äkta höstanda

20130926-154504.jpg

Häromdagen påbörjades höstens road trip söderöver. Är en resa som kommer att gå lite upp och ner, men allt för robdjurens bästa.

I förrgår kom jag fram till Malmö där jag spenderade natten hos Marie och Ubbe. Ja, först blev det både ett tidigt simpass i Arenan och caféjobb i Malmö, bra dag helt klart. När jag väl mött upp Marie blev det solnedgångspromenad längst ned en strand, NTC ab burner och fiskgratäng(?). Bra att jag omges av träningssugna vänner!

Hade en euforisk dag i Köpenhamn under onsdagen. Forskning akn verkligen lyfta en till skyarna OCH dra ner en till djupaste mörkaste mordor! Just nu lever jag bland molnen så länge det är möjligt.

Ta ut glädje in förskott, det värsta som kan hända är att du varit glad i onödan

Även igår hade jag flow och lyckades få ihop presentationen till Holland på Bakgården – ackompanjerad av kaffe och sockerprodukter. Fick serien ni kan läsa ovan av min eminenta handledare (ni anar inte hur tacksam jag är över att ha så bra handledare som jag har fått… de må får mig att slita mitt hår, men när det gäller är de där! Tack!). Lite nära sanningen ligger serien, men kan säga att jag jobbade under sista-minuten-paniken igår, för att idag känna att ”jag hann, och nu har jag en hel helg på mig att finslipa… det var inte sådan panik alltså”. Tur jar har MASSOR av andra panikjobb att ta itu med då…

Oavsett jobb, måste hjärnan luftas, vilket vi gjorde på Ymer Discgolf-bana, rovdjuren och jag, innan solen gick ned. De var överladdade och hade sjukt roligt där de sprang och markerade disken. Kan väl erkänna att de fick hämta den när disken hamnade fullkomligt åt helsike. Födelen med att ha rovdjur när en kastar… Simning hanns också med. Ett rikitgt bra pass, som idag känns i axlarna. Kan känna hur jag blir snabbare och snabbare för varje pass. Längtar till nästa pass med Tilde för att se om det hänt något med farten!

Sista sommarhelgen?

22 sept 13Frågan är om detta är sista helgen i shorts och t-shirt? Underbart och soligt har det varit och vi har varit ute större delen av helgen. Fångat det där underbara solljuset!

Vaknade i lördags och kände mig sliten. Har simmat en del i veckan, och nu på slutet blev det ett allsidigt och därmed tufft ”vi-som-inte-har-något-liv” pass med masters sent på fredagskvällen – vi var bara tre så det blev intensivt. Dessutom blev det ett gnupass med Tilde på torsdagslunchen – jäklar vad hon bränner på. Inget snack. Fullt ös. Hann inte ens reflektera – kör bara kör!

Hade egentligen gymdejt med Cecilia på Bosön, men eftersom vi både inte var helt på topp (Cecilia har en bruten fot, så hon skall ha en eloge att ens boka gymdejt!) sköt vi på det till efter min kommande road trip. Nu efteråt känns det helt rätt. Även om jag inte suttit i soffan har jag tagit det ”lugnt” och känner mig betydligt mer utvilad nu.

Istället har det blivit fårfix för hela slanten. Först målning av dörrarna på fårhuset under lördagen, med efterföljande dejt med Ullis & Daniel i vallhagen. Bland annat fick Luuk träffa bääna för första gången, roligt att se de små tända och verkligen visa vad de är födda till. Varvade hundar och tiden bara rann iväg. Solen var på väg ner när vi åkte från fåren.

Även idag blev det fårjobb, med betoning på jobb! Verkat klövar på de 23 tackorna & lammen, och tja… alla är ju inte direkt samarbetsvilliga – kommer att kännas i morgon. Men med gemensamma krafter lyckades Daniel och jag få alla klövar trimmade och fina. Tycker det är lite roligt och mysigt att trimma klövar… pyssla med fåren påminner om hästtiden.

Slutligen blev det ett agilitypass nu på eftermiddagen i Stora Skuggan med fokus på slalomingångar (grundträning) och hindersugsövningar för Bats del. Han är så mjuk och fin över hindren. Rinnande. Ozz fick fokusera på tight-signaler i kombinationer. Blev även tid för privatlektion efteråt. Som det ser ut nu har jag flera strötider för att hinna coacha i agility nu under oktober, innan solen försvinner. Blir du sugen får du maila på em.wergard(a)gmail.com.

Nu kvällsjobb inför kommande road trip…

 

 

Våga…

Evigheten eller ingenting. Kanske tar allt slut. Kanske blir det ingen fortsättning på resan. Kanske har jag kommit till horisontens rand. Kanske får vi bara den tid som tilldelas oss på jorden. Därför ser jag det ännu tydligare nu: Jobba inte för mycket. Låt inte känslorna stanna i era bröst. Prata. Bråka aldrig om pengar. Våga säga nej. Våga säga ja. Våga vara lyckliga. Tillåt er själva att vara detta.

Kristian Gidlund

Så länge det funkar tänker jag fortsätta vara lycklig!

snobben lycklig wergård

Är du alltid så här glad?!

Frågan kom idag när jag var och hämtade min bil på verkstaden. Svaret blev: ”Ja. Jag är nästan alltid glad.”

Detta är något jag har tänkt på sedan Mikael och jag, på väg hem från Berlin, satt och lyssnade på Värvets intervju av Ernst KirchsteigerHan nämnde under det pratet att många blir provocerade av lyckliga och glada personer.

Ingen kan vara så lycklig!!

Hell yeah, just watch me!

Min attityd och inställning är, detta känner ni som lyssnat på mig när jag föreläst om mental träning igen, upp till MIG! Jag bestämmer hur jag vill tänka. Det är mitt val.

Hur kommer det då sig att folk provoceras av de lyckliga? Hur många har inte irriterat slängt ur sig sarkastiska kommentarer om Ernst flin och barfotafötter i tv-rutan?

Fuck that, säger jag!

Häng på i snurren istället och gör både dig själv och andra omkring dig gladare. Testa att le nästa gång du säger hej då till kassören i kassan. Ge bort ett påskägg till ”badvakterna” i simhallen, för att de alltid är så glada när ni ses. Säg ”ha en härlig kväll nu!” innan du går från jobbet. Små saker, som gör både dig och personer omkring dig gladare. Och framförallt: Le!

Men hallå! Alltid glad? Näe, det klart jag inte är. Hade psykbryt senast igår. Tror sjutton att jag får psykbryt. Men det handlar om vad vi gör mellan de där dipparna och att inte låta dem ta kontroll över det härliga med livet. För om det är något jag inte är, så är det långsur. Jag vägrar låta negativa (eller ”realistiska” som de gärna kallar sig själva) människor trycka upp sin världsbild i mitt ansikte – tycker mest synd om dem.

Vad gör mig glad just nu? Höstfärger. Mina vänner. Att kunna träna. Att se daggvåta spindelnät på morgonpromenaden. High five efter avslutat gnupass. Brunch tillsammans med en person jag tycker om. Dragkamp med rovdjuren. Bats leende. Ozz skuttande. Vesslas pappisfnatt. Pirayas ”fuck-off” min. Veta hur bra Tigra har det på Annas huvudkudde. Tanken på framtida resor. Min spellista. Att köra Tumlaren. Följa med och titta på en boll som jagas av killar fram och tillbaka… (till och med det!).

Vad gör dig glad just nu?

Uppdaterar med ett tips Mikael hittat på nätet (även han som skickade snobben-serien till mig med orden: ”tänkte på dig när jag såg Snobben…”

1368636_10151570794181920_62911826_nSå sätt igång att le som bara sjutton!!

Att cykla intervaller uppför…

18 sept 13

…Ekholmsnäs slalombacke idag kan ha varit det absolut tyngsta träningspasset jag haft på länge. Kan inte komma ihåg när mjölksyran sprutade så hårt senast. Låren och rumpan känns nu helt bortdomnade, på ett positivt sätt!

Nyservad och redo hämtade jag Puman från verkstaden igår. Efter tips från Anna på Bimbobikers, efter att jag fått leda Puman uppför brantaste backen under Ekerö crosstriathlon, begav vi oss till en av Lidingös brantaste backar för ett intervallpass och för att leka med växlarna. Och, ja, som ni läste ovan blev det ett bra pass!

Men… ända upp kom jag inte. Lovar att säga till när jag gör det – ja, för båda rovdjuren hann ju både upp och sedan ner igen för att möta mig, frenetiskt trampande mer eller mindre stillastående på lägsta växeln. Anna hade lovat att jag skulle vara andfådd, och… det kan jag lova att jag var. För att låna Jos uttryck (dock något modifierat. Hennes berörde kondition, men eftersom kondition och andning ligger så lika tar jag friheten att ändra det något):

Andades som en asmatisk sengångare!

 

For the love of running…

17 sept 13…åh vad jag blir smärtsamt medveten om hur underbart det är att springa! Testade att köra ett canicross-pass med rovdjuren idag, men… det fick endast bli kortare sträckor av löpning då benhinnorna gett sig till känna igen efter Kretsloppet i lördags. Kommer inte att bli någon mer löpning innan Barmarks-SM, får träna med cykel och promenad till dess.

Men! Det lilla vi körde var ren eufori. Seriöst! Att springa är underbart. Att springa med rovdjuren är ren lycka. Att springa med Bat kopplad runt midjan…

Totalt obeskrivlig euforiska känslor som strömmar genom kroppen! 

 

Hoppbana agility

hopp agility Snart drar inomhussäsongen igång för agilityn och med den min kreativitet för banor med få hinder. Eftersom jag har en tendens att träna på udda tider är jag ofta ensam. Det innebär att jag inte orkar släpa ut alla hinder ensam, men vill i alla fall träna banor. Här har vi ett exempel på en 18-hindersbana på bara ett fåtal hinder.

Lycka till!

 

Kretsloppet Borås

20130914-200701.jpg

Till att börja med: känsliga läsare varnas.

Sprungit 10 km Kretslopp i Borås idag. Kom in på tiden 50.36. Målet var sub 50 och då närmare 45. Tycker inte om att skylla ifrån mig, men… efter 4 km var jag inte så tuff längre.

Innan loppet var det så lång kö till toaletterna att jag skippade det. Skulle inte ha gjort det. Som rutinerad hundförare borde jag verkligen veta vikten av en välrastad kropp. Nu brakade magen ihop fullständigt efter 4 km, och att försöka öka eller bibehålla farten var inte ens att tänka på.

Hade fram till dess ett tempo som hade gett en sub 45 min – får leva på det lilla.

Dagens mantra handlade därför om att klara en kilometer i taget och när 8 km skylten visade sig byttes mantrat till: ”snart får jag skita, snart får jag skita, snart får jag skita”.

I mål var jag riktigt besviken. Inte andfådd. Fräsch kropp – inga känningar av benhinnorna under loppet innebar stor lycka för min del. Pigg. Men. Vi snackar panik!!! Grabbade en banan och en juice, och tog mig snabbt bort till toaletterna.

20130914-202051.jpg

Nu såhär i efterhand är jag nöjd. Under rådande omständigheter hade jag inte kunnat prestera bättre. Fanns inte en suck att jag hade kunnat ändra tempot. Istället glad att jag lyckades genomföra loppet och ändå få den tiden jag fick.

Behöver jag säga att jag vill ha revansch!

Endorfinjunkie – frågor på det?

Hamnade i en diskussion om beroende vid frukosten på jobbet i morse. När jag berättade att ja blir smått kollrig när jag inte får träna (tex den gången jag hade kikhosta i två månader) och älskar kickarna träning erbjuder, uttryckte sig någon med bekymmrad min:

Men det innebär ju att du är beroende av träning…

Eh… jaa? Hellre ett träningsberoende än beroende av cigaretter eller droger. Skönt att vi är fem med samma åsikt i vår familj.