… är konstant. Vad kan jag säga. När jag för tillfället inga hundar har att tävla med är det inte som att jag inte hittat ett substitut att få utlopp för tävlingsdjävulens energi jag besitter. Jagar tydligen på andra jaktmarker för tillfället. Men vi kör en sak i taget:
Happy Premack’s principle training (HPPT): Jag är ju alldeles tydligt i en agilitydipp för tillfället och Linda tycker kanske inte att löpning är det roligaste som finns. Hur hade vi gjort med våra hundar? Premack’s princip, såklart! Vi har därför bokat in träningar ihop framöver. Först agility och sedan löpning. Hade första passet i tisdags, och det kändes sjukt bra. Alla hundar fick en genomkörare och sedan fick de haka med på en 30 minuters löprunda. Lycka är att ha en vän! Tack för att du finns Linda.
Sickla triathlon: Elin tipsade om att på sommaronsdagar körs det träningstävlingar i triathlon i Sickla. Fick tillfälle först sista omgången, men bättre sent än aldrig! Kom där med min MTB, alla andra har racer eller tempocyklar.
Vi kan väl säga som så att de har sina greyhounds och jag, jag har en parson russel terrier – absolut pigg och snabb, men definitivt gjord för jakt i skogen.
Simningen gick kalas, 800m på 15 min ungefär, frågade en kille som växlade samtidigt som mig, dvs vi pratar en väldigt ungefärlig tid. På cyklingen hade jag inte mycket att säga till om där på landsvägen, swoooosh sa det när hur många som helst körde om. Men jäklar vad jag trampade på och alla släpptes inte förbi! När det var dags för löpning kändes det riktigt fint och jag kunde ta igen på flera av de som kört om mig på cykel, härlig känsla! Nöjd med min prestation.
Enda jag ångrade under kvällen var att jag inte stannade kvar och minglade… får ta det nästa säsong.
Crosstriathlon, Ekerö: ÄNTLIGEN dags för Puman (min MTB) och mig att få jobba i vårt rätta element igen. Crosstriathlon, triathlon i terräng, precis som Lidingö triathlon. Började med hopp från brygga och sedan ut i skogen för cykling och löpning.
Simningen kändes verklige fin. Värmde upp ordentligt och kom snabbt in i rytmen. Kände mig smidig. Kom upp som tjej #2, 1 min efter ledarinnan.
Cyklingen… tja, jag måste träna mer på att växla mer effektivt. Uppför ”downhill” backen fick jag hoppa av och leda cykeln upp – ni kan ju bara tänka er hur mycket jag tappade på det. Fick efteråt lära mig att bästa sättet är att växla ner så mycket det går och jobba som tusan upp. Skall visst inte bränna benen så mycket. Skall testa på nästa träning. I övrigt var det härligt lerigt! Glasögoninköp är ett måste – lera sprutade in i ögonen och det var ett par tillfällen jag knappt såg något för att jag blinkade frenetiskt för att få bort gruset… Tappade en del mot ledaren under cyklingen (4,5 min efter låg jag när vi växlade till löpningen), men låg stadigt kvar som tvåa.
Såg att tjejen efter mig kom in när jag stack ut och tänkte ”glöm det! Jag kanske inte cyklar så jäkla effektivt, men springa. DET kan jag!” Seriöst! Kom in i löpningen snabbast ever, kände inte alls av cyklingen (vilket ioförsig säger att jag kunde trampat på bättre på slutet…). Jobbade på, och det kändes jättefint. Flow. Njöt av att få springa i skogen! Ökade i sista nerförsbacken och fick en high five av en ung funktionäsrtjej, vilket gav mig extra fart *pepp är värt massor*. Kom in 2 min efter vinnande tjej, så hade jagat in 2 min… och slutade på en andra plats. Riktigt roligt!
Fast, bäst med HELA dagen var att få en bild på rovdjuren från Ullis. Hon hade kidnappat dem och tagit med dem ut på långtur i skogen. DET betyder mest av allt! Tack finaste grannen!!
So far so good. Nu, skriva lite manus… nattflow ni vet.
Heja heja!
Pingback: Golden thursdays & Norwegian Open-nostalgi | Team Propiraya