Om vi tränar hund som vi pratar med oss själva…

Skärmavbild 2015-11-14 kl. 18.10.57 Du har precis ställt dig i position och ber din hund att komma in invid din sida. Hunden kommer in PERFEKT! Ett rakt snyggt sättande – du tittar rakt fram, säger fot och börjar gå. Hunden går klockrent med glädje vid din sida.

När du stannar så ramlar rumpen på din hund ut och det blir ett snett sättande. Du tittar besviket på din hund och säger med hög röst:

VA F-N HÅLLER DU PÅ MED!! SKÄRP DIG!! DU KAN JU DET HÄR!!

Hunden ser skamsen ut och rätar upp sig, du suckar och kommenderar fot igen. Börjar gå och i nästa halt sätter sig hunden rakt. Utan att titta på den, säga något eller på något sätt uppmärksamma att den nu satt sig rakt ber du den stanna kvar medan du lämnar den. När du kommit ut till din punkt vänder dig om och kallar in. Hunden rusar glatt emot dig, kastar sig in och gör en klockrent ingång. Du nickar men tittar inte på den. Hunden gör ju bara sitt jobb. Det den skall göra, varför säga något? Nu ber du den lägga sig. Den är lite bekymrad nu, efter att inte ha fått någon positiv feedback och lägger sig försiktigt ner varpå du:

MEN VA F-N! DIN IDIOT! KAN DU INGENTING!? JAG ORKAR INTE MED DIG!

Sedan lämnar du din hund och går till bilen. Sätter dig och åker hem. Kvar på apellplanen ligger din hund. Ensam. Förstår ingenting och tänker…

Jag försökte ju… 

Mina frågor till dig är ikväll: hur tränar du hund? Hur pratar du med dig själv när du tränar dig själv? Vilken metod tror du är mest effektiv att använda sig av för att förbättra en prestation?

Kom igen nu vänner; om vi skulle börja att träna oss själva så som vi tränar vår allra bästa vän. Vi kan ju det här med inlärning och träning. Vi vet att rätt beteenden ÖKAR med positiv förstärkning. Vi vet att vi kan ignorera när det blir fel. Vi gör det enklare när det känns för svårt. Vi sätter hunden i situationer som den kan LYCKAS i. Vi BYGGER självförtroende hos hunden steg för steg. Plötsligt är vi där: hunden fixar kontaktfälten klockrent. Hämtar apporten utan att tugga. Hittar varenda objekt du ber om. Så, om vi skulle ta och träna oss själva på exakt samma sätt som vi tränar hund, hur tror du ditt självförtroende skulle se ut då? 

På mina föreläsningar säger jag:

se din hjärna som den lilla valp som du precis tagit hem – vad är det första du vill lära den idag?

Vilken metod kommer du att använda nästa gång du tränar?

Reflektera mera: Vad fick inlägget dig att tänka på? Känner du ngn som pratar såhär med sig själv när denne tränar eller tävlar? Vad skulle DU vilja säga till den personen?

3 thoughts on “Om vi tränar hund som vi pratar med oss själva…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s