För snart 20 år sedan bestämde jag mig för att bli mitt bästa jag

  
Något som jag säger när jag föreläser och som än en gång slår emot mig när jag läser min bok om idrottspsykologi (självstudier) är hur mycket jag älskar att tävla 😆 Genom hela mitt liv har jag studsat av förväntan så snart någon nämnt ordet tävling: 

får jag vara med! 

Visste ni tex att jag tävlat i bowling? Visserligen en enda start, Göteborg, som kanske 9-10-åring. Kom troligen sist, men fick en plakett. Oj vad Jag dyrkade plaketter och rosetter. Friidrottsdagarna i Viskaforsskolan: ”vi vill se Eva Marie vinka!!” skrek min klass när jag gick upp på pallen. När det fattades någon i det lokala fotbollslaget hoppade jag in, Buster cup? Om jag tränat? Näe, inte mer än på rasterna. Kanske inte bästa bollkontrollen, men springa kunde jag och var inte rädd för närkamp. Har någon fotbollsstatyett i förrådet. Bandy och volleyboll kommer jag också ihåg. 

Det var givet att tävla med ridskolans hästar och när jag sedan fick egna hästar kuskade vi runt rejält. Häst blev hund. Lydnad blev agility. Vallning. Flyttade till Lidingö och började simma. Triathlon blev swimrun. Under Atleterna fick Jag tävla MASSOR! Multisport och barmarksdrag. Erbjud mig en startlinje och jag står redo med fokus. Jag vill mer!

Det var detta egna brinnande intresse för själva tävlandet som fick mig intresserad av prestationspsykologi. Vad får MIG att prestera mitt allra bästa i en specifik situation? Hur kan jag styra mina tankar och känslor? Hur kan jag förbereda mig på allra bäst sätt – även utanför den rent sportspecifika tekniken?

Redan som junior i elitallsvenskan (hästhoppning) introducerades jag till idrottspsykologi. Då var jag 15-16 år. Magic M7s mental coach kom och föreläste och det fick mig helt fast i ämnet!! Så mycket aha-upplevelser! This is tha shit! Jag vill veta allt. 
Vid gymnasiet läste jag specialidrott (ridning) och fick Eva som lärare. Hon hade varit mental coach för pingislandslaget och la mycket tid på mental träning. Kom ihåg att jag anordna en föreläsningskväll med Eva på Borås BK i ämnet och lokalen var fullsatt. När jag efter gymnasiet började plugga biologi på universitetet ville jag läsa fler ämnen, och från och med mitt första år pluggade Jag idrottspsykologi, ledarskap och personlig utveckling på distans/kvällar vid sidan av. Alla extra timmar av studier har varit en investering på så många plan. För mitt eget tävlande och pluggande. Idag får dessutom även andra ta del av det jag lärt mig, både från skolbänken och från egen erfarenhet. 

Ikväll är jag därför tacksam för min tävlingshjärna. För att ni vill att jag delar med mig av min kunskap. För att jag valde att lägga tid på just ämnet prestationspsykologi. Inser nu när jag skriver att jag fördjupat mig i ämnet sedan jag var 15-16 år. Det är snart 20 år. Oj!  :D 

Vilket var ditt första möte med tävlingspsykologi ?

 

4 thoughts on “För snart 20 år sedan bestämde jag mig för att bli mitt bästa jag

  1. Efter att tävlat med min första hund något år,gick bra lkl 1 men lkl 2 då var jag ännu mer nervös o hade prestationsångest o inget funkade trots vi var alldeles lysande på träning. Inhandlade diverse böcker i ämnet men dålig självkänsla gjorde väl att inget gick in… Gick en föreläsning hos Helene lindström o hon öppnade ögonen lite! Jobbade med mig själv ett par år o sedan råkade jag hamna på din föreläsning i Vadstena i helt rätt tidpunkt så nu har allt börjat lägga sig tillrätta i huvudet,tror jag:-) Men mycket jobb hela tiden för att inte halka ner i offerkoftaträsket igen🙂 o i vår tävlar jag förhoppningsvis med helt rätt känsla och min hund funkar förhoppningsvis i tävlings situationen igen!!
    Tack för att du så frikostigt delar med dig av allt :-))

  2. Ping: 19 Februar 2016 smeller det! - Hundetrener Siv Svendsen

  3. Min första kontakt med ämnet var en föreläsning med dig för 100 år sen känns det som. Jag skulle gå på distriktskonferens och som lite extra var du föreläsare. Hade ingen aning om nåt i ämnet! O kommer ihåg att jag blev helt frälst! Skrev milslånga blogginlägg om din föresläsning! Jag jobbade vidare på en liten nivå efter det, men sen kom äntligen den efterlängtade onlinekursen😉

  4. Det första jag snappade upp var 1994, efter fotbolls VM. Hur jag fick höra att förbundskaptenen malt in i spelarna att dom skulle kunna spela final i ett års tid. Dom nådde inte final, men tog ett otroligt överraskande brons. Praktiserade det själv inför debuten på agility SM 2010, såg mig själv högst upp på pallen varje dag. Och det gick ju rätt bra, även om vi inte kom högat upp. 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s