Träna eller inte träna?

Efter intervjun med Jenny Damm och Nettan Johansson i veckans Mentala mästare dök en fundering kring träning upp på en kurs jag hade: ”Men hur skall jag kunna träna mer när det är så fult att träna mycket?”

Först blev jag perplex. Vadå fult att träna mycket? Sedan benade vi i det och det visade sig att i vissa kretsar (inom agility) är det tydligen ”fint” att träna så lite som möjligt och ändå lyckas. Citat av typen ”jag har inte tränat någonting inför denna tävling” dyker upp och så vinner de allt. Absolut finns det de som inte tränar särskilt mycket som tränar smart och får till bra resultat på mindre träning, men… vad är egentligen mindre träning? Vad innebär det att inte träna någonting? Jag personligen har väldigt svårt att tro att dessa personer tränar så lite som den som läser eller hör citatet tror att de gör.

OK. För det första ska vi alla träna smart. Dvs, vi skall inte träna så det blir ett slitage med skaderisk. Samtidigt behöver vi träna! SÅKLART!

Tittar jag på mina lydnadsvänner verkar deras träning ha en helt annan approach, gosh vad de tränar – OFTA! För att nå toppen behöver vi träna.

Jenny nämnde att hon upplevde att folk inte tränar. Kan detta vara hemligheten. Att de inte VÅGAR träna, eftersom det finns röster som säger att det är fult att träna mycket. Återigen, vad ÄR MYCKET TRÄNING?

Personligen är jag en förespråkare av korta träningspass, ofta. Jag har inga problem att köra ett par svängar på lekplatsen på morgonen, för att vid lunch göra ett par KF-skick och senare på kvällen köra ett par slalomingångar. Massor av små träningspass, som jag verkligen inte tror sliter på varken Bat eller mig.

Kommer ihåg när jag loggade all vår agilutyträning på bloggtown (100 år sedan) och en vän till mig konstaterade att ”oj vad mkt du hinner, jag hinner inte ens hälften av det – utan får satsa på kvalité”. Detta skrev hon helt utan shaming, utan helt enkelt ”jag har inte samma tid som du – altså tränar jag på ett annat sätt”. Hur vill du träna? Hur kan du träna?

Tillbaka till frågan: vad är mycket träning? Detta är jag övertygad om är en personlig åsikt. Jag vet att när jag tränade lite (nu pratar jag min egen träning, ej agility) och våndades över att jag inte tränar någointing, så var det ändå ett par timmar mer än de flesta andra. När jag tyckte att jag tränade MYCKET!!! Ja, då var det INGENTING i jämförelse med de som tränar på riktigt… med detta sagt. Personer kanske upplever att de inte tränar någonting i jämförelse med hur de brukade träna, ändå tränar de betydligt mer änd andra.

I hundsport har vi hundarna att ta hänsyn till. Vissa hundar fixar mindre träning än andra (då menar jag både fysiskt men framförallt psykiskt) och vi behöver vara smarta för att få till den kvalitén vi önskar. Andra hundar behöver(…) mer träning i alla former. Grattis om du och din hund matchar varandra och ni kan ge varandra den träning NI behöver eller inte behöver =) !

Med detta inlägg vill jag tala om för dig som tvekar och inte vågar träna – klart att ni skall träna. Lägg upp träningen smart: öka successivt, tänk på att variera träningen över veckan för att undvika repetativt slitage och … utvärdera! VILA om ni känner er slitna. Lyssna på din hund. SKRIV upp tankar från träningen = blir ni bättre? Känns hunden inte som vanligt? Massera igenom och lär känna din hund.

Hur tänker du kring detta? Hur upplever du träninsgklimatet?

 

Annonser

En tanke på “Träna eller inte träna?

  1. Jag tycker att det finns en del av det där även i lydnaden. Kanske inte iofs att man inte ”får” träna, men det här med att det är lite bättre ju mindre man behöver träna. Jag läste om teorierna kring dynamiskt vs. statiskt mindset i höstas och det fick mig att göra många reflektioner kring just detta och jag känner att jag utvecklats mycket i mitt eget tänk sedan dess. Varför värderas en framgång många gånger högre om det är grundat på talang än träning? Eller att man överhuvudtaget ser talang som en egenskap som krävs för de bästa prestationerna och inte som något man kan utveckla genom träning? Man kanske vill flytta de där bästa prestationerna till något som ligger bortanför det som är möjligt för en själv, istället för att säga att det är den här nivån på träningsmängd som jag vill lägga oss på och acceptera att då är det den här divisionen som vi tävlar i. Det är ju först när man satsar allt, allt, allt som man faktiskt får reda på hur bra man kan bli och det är ju helt ok att inte ta reda på det tänker jag.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s