Epiphany och banskiss

Image-1

Helgen har verkligen bjudit på mycket hundträning. Agility och vallning har varvat varandra. Fick till ett HPPT (Happy Premack’s Principle Training) med Linda. Först 4km löpning och sedan agility på det. Fint som sjutton! Har verkligen fungerat kalas det här med att varva löpning och agility.

Slalomen fick ett genombrott i kväll i Skuggan. Fick lite snabbt inhandla hundgodis på macken när vi var påväg till Skuggan och det fick bli skinkost. Skulle visa sig vara en megahit! Snabbt kunde vi avancera snabbt i träningen: första portarna 11-5 och andra portarna 10-4, great! Bra för motivationen när det syns att det händer något.

Nedan ser ni en banskiss av en del av kvällens agilityövning i skuggan. Hörnen och tunnelsug stod på listan. Håll till godo.

EMW 16 mars

…mer bra känslor…

unnamed-1…blev det när kvällen kom och vi mötte upp Linda med Bella&Buffy för HHPT. Det blev liksom bara sådär självklart bra i kväll. Vi tränade effektivt och intensivt. Ja, så intensivt att jag nu har ett stort hål på insidan av läppen… Bat tyckte att jag var något i vägen, eller så misstog han mig för spengummit (grym hundleksak!). Vad vet jag? Small till gjorde det, men lika glada var vi för det.

Avslutade som brukligt med en löprunda i skogen. Cause we can!

 

Swooosh sa det…

Image-1-3…så har den här veckan gått. Fullt upp har det varit, och säkerligen har det bidragit till att den bara swoooshat fram. Tycker om när det går i ett, samtidigt som att läget är under kontroll.

Simmade med LiTri i tisdags. Gick OK, men känner att jag skulle behöva några hårdare pass för att få till dem bättre. Nu blir det lite att mala på, vilket i och för sig också kan vara bra ibland, men… det har blivit lite för mycket malande i bassängen. Behöver någon att kappa emot. Min intervallvän här på ön, Tilde, hänger i SA för tillfället, så… jag får satsa på Borås nästa vända.

Löpningen har gått kalas. Kommit igång igen efter uppehållet. I kväll körde vi 5*5 min intervaller med 2 min joggvila emellan. Vet egentligen inte om det gick bra eller inte, har ingen koll på farten, men… det kändes ok. Nästa gång ska jag köra vid SoSu eller i slalombacken och ha med mig tidtagaruret. betydligt lättare att ha koll på tempot. Höften håller, så länge jag är noga med PT-Andreas övningar, och det är jag ju såklart! Så sjukt häftigt att de fungerar så bra, magiskt som han själv skulle ha sagt.

Agility! Fick till ett riktigt bra banpass med Ozelot, Tess och Daniel. Vi jobbade igenom en bana som Dorota och Håkan fixat ihop. Det var kul, riktigt roligt. Ser fram emot en helg fylld av agility! Banorna kommer upp på bloggen i nästa vecka. Konstgräs för hela slanten till helgen, lyxigt!

Höstmys blev det idag ihop med Anna & Milla, när vi gjorde Kyrksjöns naturreservat i Bromma – som har grod/paddpassager under vägen, underbart. Därmed har vi lyckats med årets mål: 31 naturreservat!! (Ok, detta var 32:e, men glömt att blogga om reservatet Gud glömde… – en annan gång). Vi gick en skön långpromenad i höstsolen och avslutade sedan med lunch och fika. Kan inte bli mycket mysigare än så, faktiskt. Måste bara tillägga att vi körde mobilens självutlösare på kortet ovan, och det var enda kortet vi tog. One shot is all we need – rutinerade eller vad 😉

Nu tillbaka till programmeringen… 

Golden thursdays & Norwegian Open-nostalgi

Image-1I början av september bestämde Linda och jag oss ju för att köra HPPT på torsdagar, och… det har gått över förväntan! Jag är ju som många vet ordförande i den mycket inofficiella klubben ”vi som tycker om att köra långt” och som också ofta hänger ihop med ”vi som aldrig är hemma”-syndromet. Det innebär att jag har svårt att boka in något kontinuerligt under veckorna, men ta mig tusan, denna höst har vi lyckats! Att det dessutom har varit riktigt bra agilitypass har ju inte gjort saken sämre, och ja… Premack’s principle verkar fungera som den ska.

Idag började vi med en kort löptur (1,8km) för att känna efter hur min höft mår. Och peppar peppar ta i trä. Den känns bra! Vi tog det lugnt och körde i skogen, men… i alla fall! På lördag kör vi ju Barmark SM, och jag ville verkligen inte dra upp något. Då är det 2,7 km vi skall springa per dag plus totalt milen på cykel, så jag behöver inte stressa höften i onödan.

Sedan byggde vi upp en tunnelbana, eftersom Linda och Bella skall till Norge och köra Norwegian Open. Grymt bra arrangemang som vi deltog i 2011. Länkar till blogginlägget från det året, som visar Norgemössor, dikesåkning och braksuccén! och här kan ni se filmer från när vi körde, kan ju vara kul för er som inte sett agility tidigare.

Kom i håg var ni läste det först: de kommer att vinna den där cupen, jädrar vilken racerråttor Bella och Linda är!!!

Sjukgymnastiken går framåt. Hunnit med rollern i morse, och sedan ett lunch-träningspass och nu ett träningspass ikväll. Det är coolt. Var helt säker på att jag skulle få känningar i höften, men icke. Den känns bra! Däremot har jag träningsvärk i armarna… och det utan vikter. Kommer bli gött att få på vikter längre fram.

Nu ladda inför helgen: packa och skriva

Slalomprojekt och höstträning

Image-1

Vi hade full fokus på slalom igår. Det är så jäkla häftigt när det går upp en epiphany för hundarna, en kan riktigt se hur de ”Meh, var det såhär du menade!! Varför sa ni inte det på en gång!!!??” Underbara hundar och rovdjur!

Löpningen då? Nope… inget med det. Fegisar.  Men en helkväll med Eva blev det, och hjärngympa på hög nivå. Loved it!

I kväll simmade jag ”vi-som-inte-har-något-liv-passet” med Lidingö masters. Inga kända ansikten, men det spelade ingen roll för de som var på plats var urtrevliga och swosh hade 45 min gått och jag sitter nu med känningar både här och där. Innan passet snackade vi en del kring swimrun/aquathlonlopp och simning nästa säsong… bara att prata om det gör att jag blir glad.

Avslutade kvällen med att köra lite hemmayoga

 

Fångat dagens tidiga och sena ljustimmar

11 sep 13Det var ju en väldans tur att jag lovat border-rovdjuren att få valla innan jobbet, annars hade jag aldrig orkat upp i morse. Men lovat är lovat, och det går inte att bryta ett löfte obestraffat när det gäller border collies. Sedan att det var en sådan där härligt trollsk morgon gjorde inte direkt att jag ångrade vårt val att skippa sängen och satsa på att vara ute när solen gick upp. Dimman låg tät, men under uppvärmningsrundan lättade den upp och när vi satte igång med vårt pass var det inga problem att se handen framför sig. Blev ett kortispass – tycker om att hålla hundträningen kort. Ozz gjorde grundjobbet och Bat fick gå ett par varv i fållan.

Med jobbmöte hela eftermiddag (kvällen?) i morgon blev det att Linda och jag flyttade fram vår HPPT. Motivationen vad gäller agilityn var på topp, men vad gäller vår egen träning var vi helt slut efter att ha drillat hundarna (och slukat en muffins). Dessutom kändes löpning sådär för min del… Men, efter att ha legat på gräset en stund tog vi oss samman och körde ett ab burner-NTC-pass. Vi var mer än nöjda efteråt!

Du ångrar aldrig ett genomfört träningspass

Sista ljustrimman fångade jag ihop med Håkan i Kottlasjön. Vi körde ett återhämtningspass på knappa 30 min, och det var precis vad mina muskler behövde. Var det inte svinkallt i vattnet? Nä, Kottla är en grund och ganska liten sjö, så det var helt OK temperatur. Och ju mer vi simmade, desto varmare kändes det…

 

Summan av alla laster …

3 sept 13

… är konstant. Vad kan jag säga. När jag för tillfället inga hundar har att tävla med är det inte som att jag inte hittat ett substitut att få utlopp för tävlingsdjävulens energi jag besitter. Jagar tydligen på andra jaktmarker för tillfället. Men vi kör en sak i taget:

Happy Premack’s principle training (HPPT): Jag är ju alldeles tydligt i en agilitydipp för tillfället och Linda tycker kanske inte att löpning är det roligaste som finns. Hur hade vi gjort med våra hundar? Premack’s princip, såklart! Vi har därför bokat in träningar ihop framöver. Först agility och sedan löpning. Hade första passet i tisdags, och det kändes sjukt bra. Alla hundar fick en genomkörare och sedan fick de haka med på en 30 minuters löprunda. Lycka är att ha en vän! Tack för att du finns Linda.

Sickla triathlon: Elin tipsade om att på sommaronsdagar körs det träningstävlingar i triathlon i Sickla. Fick tillfälle först sista omgången, men bättre sent än aldrig! Kom där med min MTB, alla andra har racer eller tempocyklar.

Vi kan väl säga som så att de har sina greyhounds och jag, jag har en parson russel terrier – absolut pigg och snabb, men definitivt gjord för jakt i skogen.

Simningen gick kalas, 800m på 15 min ungefär, frågade en kille som växlade samtidigt som mig, dvs vi pratar en väldigt ungefärlig tid. På cyklingen hade jag inte mycket att säga till om där på landsvägen, swoooosh sa det när hur många som helst körde om. Men jäklar vad jag trampade på och alla släpptes inte förbi! När det var dags för löpning kändes det riktigt fint och jag kunde ta igen på flera av de som kört om mig på cykel, härlig känsla! Nöjd med min prestation.

Enda jag ångrade under kvällen var att jag inte stannade kvar och minglade… får ta det nästa säsong.

Crosstriathlon, Ekerö: ÄNTLIGEN dags för Puman (min MTB) och mig att få jobba i vårt rätta element igen. Crosstriathlon, triathlon i terräng, precis som Lidingö triathlon. Började med hopp från brygga och sedan ut i skogen för cykling och löpning.

Simningen kändes verklige fin. Värmde upp ordentligt och kom snabbt in i rytmen. Kände mig smidig. Kom upp som tjej #2, 1 min efter ledarinnan.

Cyklingen… tja, jag måste träna mer på att växla mer effektivt. Uppför ”downhill” backen fick jag hoppa av och leda cykeln upp – ni kan ju bara tänka er hur mycket jag tappade på det. Fick efteråt lära mig att bästa sättet är att växla ner så mycket det går och jobba som tusan upp. Skall visst inte bränna benen så mycket. Skall testa på nästa träning. I övrigt var det härligt lerigt! Glasögoninköp är ett måste – lera sprutade in i ögonen och det var ett par tillfällen jag knappt såg något för att jag blinkade frenetiskt för att få bort gruset… Tappade en del mot ledaren under cyklingen (4,5 min efter låg jag när vi växlade till löpningen), men låg stadigt kvar som tvåa.

Såg att tjejen efter mig kom in när jag stack ut och tänkte ”glöm det! Jag kanske inte cyklar så jäkla effektivt, men springa. DET kan jag!” Seriöst! Kom in i löpningen snabbast ever, kände inte alls av cyklingen (vilket ioförsig säger att jag kunde trampat på bättre på slutet…). Jobbade på, och det kändes jättefint. Flow. Njöt av att få springa i skogen! Ökade i sista nerförsbacken och fick en high five av en ung funktionäsrtjej, vilket gav mig extra fart *pepp är värt massor*. Kom in 2 min efter vinnande tjej, så hade jagat in 2 min… och slutade på en andra plats. Riktigt roligt!

Fast, bäst med HELA dagen var att få en bild på rovdjuren från Ullis. Hon hade kidnappat dem och tagit med dem ut på långtur i skogen. DET betyder mest av allt! Tack finaste grannen!!

So far so good.  Nu, skriva lite manus… nattflow ni vet.