Mingelhund på festival!
Yes äntligen dags för preimärtur på min splitternya vackra Canyon – wohoo! Med mig på turen tog jag vallhundarna och Tigern, tänkte att det räcker med ett oknytt som inte lyder. Ett oknytt ska jag nog kunna hantera… eller… inte om det blev som det blev…
Det började sjukt bra, kom cyklande mot universitetet med tre hundar: hörde kommentarer bakom mig som ”wow, she’s like Caesar” – kanske inte riktigt vem jag vill bli jämförd med, men jag hajjar poängen. Alla tre höll sig nära och sprang på fint. Det var tills vi kom till universitetsområdet. Nu förstår jag varför det var så mycket på G när vi körde agility tidgare i eftermiddags; de höll på att bygga inför festival.
Tjohoo. Eller NOT!
1) Ha inte en mingel-Charlie lös på festivalområde. Han plankar DIREKT – han visste var ölen säljs om vi uttrycker det milt.
2) Om mingel-Charlie plankar kommer vakter fram för att prata med (o)ansvarige ägaren, vad händer då?
3) Jo… då kopplar mingel-Tigern på sin charm och letar upp närmaste picknicksfilt, det var rätt många om vi uttrycker det ännu mildare än ovan.
Där stod jag alltså med två arga vakter och två totalt döva hundar. Ja, jag ska ta in dem, OM ni låter mig göra det… Fick lägga Ozz (tack finaste vackraste underbaraste Ozelot för att du vet att det är med mig du skall hänga när det är festival – inte med alla andra i hela världen, du är bäst!) vid cykeln, ROPA på Charlie för att överrösta musiken och handgripligen hämta en Tiger som glatt matas med korv av ett gäng mindre nyktra studenter. Sedan tog jag min lilla hund under armen och de stora i släptåg och lommade iväg. Inte längre lika cool.
Nästa gång. Då kör jag morgontur = inga studenter så långt ögat an nå. Då ser jag till att det inte är festival där jag planerat att cykla. Jag trodde att jag kunde cykla runt, men på något vis hamnade vi rakt inne i smeten – tänk inte, försök inte, bara åk åt andra hållet vid minsta festivaltecken!
Nästa gång …
