Årets ord 2023: PASSION!

Kommer inte ihåg när jag började med årets ord… men det är iaf minst en 8-10 år nu. Ord har kommit och gått. En grundtanke för mig är att ord jag väljer inte försvinner. Istället har jag byggt in dem i mitt eget system. Lite som att bygga in vanor i livet.

Vi har de senaste dagarna blickat bakåt. Processat året som gått på alla tänkbara sätt. Månad för månad. Vridit och vänt på olika stenar. Förra året, 2022, valde jag ordet ödmjukhet. Jag gick in i året med vetskapen om att det skulle bli ett tufft år. Bat hade dött och jag visste att både Pappa & Ozelot skulle försvinna.

Idag, den sista december 2022, känner jag tillförsikt inför nästa år. En känsla jag saknade förra årsskiftet.

Jag har idag en känsla av att blicka framåt. Känner hur hjärtat slår. Nyfikenheten fladdrar i magen. Möjligheternas år väntar. Ett år jag kommer att fylla med passion.

Yes. PASSION är mitt ord för 2023. Jag har så mycket passion och eld i mitt system. Alltid haft. Känner hur lågan som falnade 2021 börjar ta kraft igen. Lågan får öka i kraft i sin egen takt. Även som svag är den kraftfull. Som stark är den oövervinnlig. Jag vet, för lågan jag har inom mig har härjat tidigare. Ja, hela mitt liv har den där inre elden funnits inom mig. Och jag älskar känslan den ger mig.

Min alldeles egna eld. Min passion ❤️

Vad känner jag passion till? Kärlek. Puls. Nyfikenhet. Utveckling.

Vilket ord har du för ditt kommande år?

Kanske väljer du flera ord – allt är OK. Det bästa är att DU bestämmer. Det är du som är författaren till ditt liv. Något jag alltid tar med mig som mental tränare och agility coach. Du känner dig själv och din hund bäst. Jag är en vägledare som ger tips och öppnar upp sinnet. Sedan är det upp till dig. Du vet svaren. Hur hamnade jag här… vi är på årets ord (observera att när jag skriver så är ORD både i singular och plural… älsk!).

GOTT NYTT PASSIONERAT ÅR till mig själv ❤

Årssammanfattning 2022: Ödmjukhet

Nu är det december och dags att göra en årssammanfattning. Hur sjutton ska jag lyckas göra en sammanfattning av detta året. Ett år kantat av sorg, sjukdom och saknad. Av nya möjligheter. Ett år inte likt något annat år jag någonsin har levt. Känslomässig berg-o-dal-bana. Jag känner en enorm ödmjukhet inför att vi inte vet vad framtiden har att erbjuda. Samtidigt, en ödmjukhet till att det löser sig. På ett eller annat sätt ordnar det sig alltid, som min pappa skulle ha sagt. Tar ett djupt andetag. Detta kommer vara en rörig årssammanfattning. Det får vara ok. För det har varit en rörigt år. och du… kom ihåg:

“Alla du möter kämpar med någonting som du inte vet om. Var snäll. Alltid.”.

Jag gjorde aldrig ngn sammanfattning av 2021; den vintern försvann som i ett töcken av sorg & sjukdom. Varje år väljer jag ett ord som jag har som ledord, och ordet för 2022 var ödmjukhet. Ödmjukhet inför saker som sker och händer. Ödmjukhet gentemot de jag möter. Ödmjuk inför mina egna begränsningar och behov. Aldrig hade jag trott att ett ord kunde vara så viktigt ❤ För ödmjukhet var precis vad jag fick uppleva och behövde.

November 2021 gick vår älskade hund Bat tragiskt och helt oväntat bort. Samtidigt låg min pappa väldigt sjuk och vandrade även han vidare till andra sidan under februari 2022. Älskade ni, så saknade! ❤

Sorg kan drabba en olika, men för egen del ledde dessa tragedier till att jag blev sjuk. Väldigt sjuk. Under tre månader var jag mer eller mindre sängliggande & åkte in och ut från akuten med obeskrivlig smärta i huvudet. Det var först i slutet av mars jag tillfrisknade och kunde börja leva & bygga upp mig själv igen.

I januari, mitt under min sjukdomsperiod fyllde jag 40 år. Blev inget firande av förklarliga skäl. Däremot blev jag otroligt fint uppvaktad av vänner omkring mig ❤ Ni vet vilka ni är och jag är så oerhört tacksam för den uppmärksamhet ni gav mig. Verkligen ett ljus i mörkret, även om jag just då inte orkade svara ordentligt. TACK!

Tillbaka till november. Samma dag som Bat insjuknade pratade jag med min vän Linda om att Ozelot blivit allt sämre och kanske inte kommer att överleva vintern. När Bat två dagar senare inte längre var med oss växte paniken inom mig. Att ha bara en hund är helt otänkbart för mig – jag respekterar andras val, men för mig är det inte etologiskt ok att bara ha en hund. Snart skulle Fossa bli ensamhund. Plötsligt kände jag en stress och ett måste att skaffa ännu en hund, helst NU. Sökandet var till en början maniskt, men som jag skrev om Ozelot häromdagen blev hon mirakulöst piggare och piggare. Det var som att hon verkligen kände att ”jag kan inte bli sjuk, jag kan inte lämna dem nu” och vi fick verkligen ett helt bonusår tillsammans till. Ett år hon varit genuin pigg och frisk. Därför kunde jag avvakta att skaffa en hund till och när Karin berättade om en kull de skulle få till våren kändes det helt rätt. I maj hämtade vi hem QuiQue (honungsgrävling på spanska) från Norge.

QuiQue kom in som en virvelstorm och är helt klart en bidragande anledning till att Ozelot levde upp. Valpar har den effekten på äldre hundar.

April, maj & juni handlade bara om jobb. Försöka återställa allt som stått still under årets första månader. Lycka är att ha ett jobb en älskar – och får möta så mycket kärlek när jag arbetar. Oändligt tacksam och ödmjuk inför den genuina grund jag byggt upp under flera år – du är riktigt bra Eva-Marie, riktigt riktigt bra!

Äntligen sommar och lång ledighet! Tid för återhämtning… trodde jag =) jag blev kontaktad av Nexiko och det bestämdes att jag skulle bli agilitycoach i deras SVT-satsning Underdogs. Semestern blev halverad och åtta veckors inspelning tog snurr. Resor fram & tillbaka till Stockholm och en obeskrivlig upplevelse. Trivdes som fisken i vattnet med att få träna fantastiska hundar och deras fina ägare samtidigt som det hela spelades in. Oj vad jag tyckte detta var roligt. Ser fram emot när det hela sänds på SVT och är så TACKSAM för att ha fått uppleva detta!

Först när hösten kom insåg jag att större delen av tiden QuiQue varit i vår ägo har jag jobbat, rest massor och inte haft tid att lägga den grunden jag velat hos henne. Det var bara att se på det hela med ödmjuka ögon och sätta igång att bygga upp relationen. Det hela gick jättebra och jag känner en enorm tacksamhet över att ha fått göra denna resan med henne. Kan jag – kan andra och det är aldrig försent. Ibland sker saker – kallas tydligen livet – och det är Ok. Vi får vara ödmjuka inför att var sak har sin tid, och ibland får vissa saker göras annorlunda än en brukar. Det är OK.

https://www.jyckenlyccehundfoto.se/

Fossa har varit helt fantastisk under hela detta år. Min bästa vän i vått och torrt.Vi har inte kunnat träna eller tävla i den utsträckning som vi har velat. Jag har verkligen behövt prioritera min tid; då har tävling och träning hamnat långt ner på listan. Samtidigt, det vi har åstadkommit tillsammans har varit super! Idag är hon uppflyttad till agility 3 och hopp 2, vi har väldigt fina grunder i vallningen inför nästa säsong och vi ÄR ett superteam. Hon var en självklar sidekick till mig under inspelningarna av Underdogs och en mer älskad tv-hund är svår att finna. ALLA ville klappa och prova på agility med henne. Hon levde livet, hängde med på ALLT vi presenterade och jag är så galet imponerad av hela hennes väsen. En av de coolaste hundar jag känner! Nu är hon på vintervila i sex veckor. När vi sätter igång 2023 ser jag fram emot att faktiskt få träna och tävla henne så som vi vill. Jag vill prioritera oss.

Nu är det december och Ozelot har precis vandrat över regnbågsbron. Det är en blandning av sorg, saknad men också lättnad. När tiden är inne är ett av de svåraste besluten en hundägare kan fatta. Jag ser verkligen 2022 som ett BONUSÅR ihop med Ozelot och jag är oändligt tacksam för varje dag extra vi fått tillsammans. Hon har varit en självklar del av mitt liv de sista 15 åren. När jag pluggade på Linköpings universitet och det enda livet handlade om var agility! Följt av åren med forskning där allt vid sidan av handlade om antal mil i benen. Så galet många mil vi har avverkat tillsammans. De sista åren har hon stått vid min sida när jag blivit mamma, med allt vad det innebär. Hon, som var hunden som inte släppte någon inpå sig, öppnade upp sig som aldrig förr … att hon skulle bli den fantastiska ”barnhunden” hon blev hade jag ALDRIG trott på om ni frågat mig för 10 år sedan. På tal om att vara ödmjuk. TACK min älskade Ozelot, du räddade mig – du har räddat mig så många gånger innan också. Du är och förblir vår bodyguard. Jag vet att du fortsätter att vaka över mig. TACK för att just du varit en stor del av mitt liv. Du lärde mig om integritet, att tillit är något en förtjänar och att vara tillsammans är det allra viktigaste.

Ödmjukhet. Ja, detta året har onekligen handlat om ödmjukhet. Nästa år… då kommer den ödmjukhet som byggts upp ligga som en värmande bomull omkring oss. Nästa år är ödmjukheten inbyggd, och jag kan välja ett nytt ord. Ska smaka på olika ord. Vi får se vad det blir.

TACK till dig som läst allt. Uppskattar det. Hart du själv gjort ngn årssammanfattning? Kan du inte länka i kommentaren så att jag får läsa. Ta del av ditt liv.

Årssammanfattning 2019

Om 2018 var året för framtiden, blev 2019 året då jag fick börja skörda av allt arbete jag har gjort tidigare år. Väljer att skriva börja, för det känns som att jag är på väg in i något nytt. Vilket känns galet spännande!

Ofta nyper jag mig själv i armen: jobbar jag verkligen med det jag gör. Ja… det gör jag. Var och föreläste på Almåsgymnasiet i våras och fick frågan: men vad jobbar du med, på riktigt?

Min passion!

Min passion är hundar. Min passion är idrottspsykologi. Min passion är att skriva. Min passion är att förmedla. Min passion är att se andra lyckas. Allt detta är precis det jag får göra. Hur?

RUN with you DOG

För femte året i rad arrangerar jag RWYD. I år på fyra olika platser i Sverige med uppemot 400 anmälningar. Extra roligt att få starta ett samarbeta med Västbo hundhall, ett samarbete som blev utöver det vanliga! Givetvis kör vi 2020 igen; håll utkik för nyheter!

Det är enormt roligt att få vara en stor del av utvecklingen av canicross i Sverige. Ett av mina bakomliggande mål har alltid varit att få fler över till den officiella draghundsporten – där bland annat Grönt kort krävs för tävling. Jag VILL tro att lopp som RWYD är en del av att många hittar till Draghundsporten. Det är iaf något jag kommer att fortsätta arbeta för.

Med löploppen kommer kurser i canicross. Både helger och kvällar har jag haft kursverksamhet – bland annat besökte jag ANICURA i Bagarmossen en helg för att inspirera till träning för deras medarbetare. Friskvård tillsammans med hund är så värdefullt!

Out-n-Out Education

Minns fortfarande när Anna Käll mailar mig och ber mig ta fram en utbildning i mental träning online. Detta var 2014. Nu fem år senare är det en av mina dagliga arbetsuppgifter – att coacha via min galet populära onlinekurs i tävlingspsykologi! Blir fortfarande överväldigad av alla som vill gå den – och som rekommenderar den till sina vänner. TACK!

Idag går den att ta även privat – dvs inget öppet klassrum – något som ökat i popularitet allt mer! Jättekul att kunna erbjuda detta! #outnoutfocus

Dessutom har Fysträning med hund blivit allt mer etablerat bland många aktiva inom hunderiet. Superkul att sitta och fila på träningspass som skapar rörelseglädje – utan att ta tid ifrån ens bästa vän: hunden. TACK även till alla er som går kursen och dessutom har sådan engagemang i Facebookgruppen. Älsk på det! #outnoutendurance

Mentala mästare

En av de saker som tar mest tid arbetsmässigt och som ger NOLL kronor i kassan. Egentligen är jag GALEN som lägger så mycket tid på podden… men på riktigt. Den är ju helt FANTASTISK! Och tänk vilket genombrott den fått – alla dessa magiska atleter jag fått äran att intervjua. All denna kunskap vi delar med oss av. Det är värt så mycket för mig att kunna dela med mig av till dig!

Uppe i över 95.000 lyssningar… på strax över 30 avsnitt. Ganska jä-la coolt om jag får säga det själv! Det avsnitt med allra flest lyssningar är såklart Peder Fredricson och Lisen Bratt Fredricson – mina enhörningar. Att få träffa och prata med dessa båda personer kan vara bland det mest episka jag har fått göra. Fast, att uppleva mötet med Heidi Andersson och Fia Reisek och HUR det kom sig… ganska episkt det också. Inte rabbla upp alla avsnitt nu EM – ALLA avsnitt är fantastiska på sitt sätt. ALLA möten är MAGISKA! Jag är OÄNDLIGT TACKSAM att få göra podden. Fortsätter att droppa avsnitt lite inkonsekvent – kvalitet före kvantitet. Har flera avsnitt som ligger oredigerade på datorn… du har all anledning att hålla utkik!

Mental tränare

Är lite orättvis mot podden och arbetet bakom. Det har faktiskt gett mig reklam. Älskade hundvärlden har sökt mig i många år – därför är det superroligt att nu också få coacha flera atleter ifrån idrotter som multisport, ishockey, simning, ridning och golf! Mitt arbete ger ringar på vattnet och det är verkligen SUPERKUL att få coacha för mig både nya och kända idrotter!

Min kunskap och sätt att coacha har också spridit sig över gränserna på ett helt nytt sätt detta året. Redan 2017-2018 coachade jag Norska landslaget i agility, och i år var jag en del av Svenska landslaget i agility. Förutom dessa officiella samarbeten har jag flera individer jag coachar på flera kontinenter runt om i världen. Förstå hur häftigt det är att kunna coacha någon från Australien härifrån Sverige!

Individuell coachning är något jag vill utöka ytterligare. Trivs oerhört BRA med att få stötta andra i deras satsning att nå toppen! Eller… att våga tävla och våga göra sitt bästa! ALLA nivåer är precis lika viktiga för mig!

Föreläsningar och utbildningshelger

Hundklubbar och aktörer i Sverige, Norge och Danmark har varit på kartan i år. Nästa år väntar Finland. Extra roligt var att besöka Rocksulan dansklubb och Ulricehamnsbygdens Ridklubb – det är detta jag menar, Podden ger ringar på vattnet! Det jag gör märks och syns. Höll på att glömma… flera gymnasieskolor. Dessutom samarbete med SISU IU Västra Götaland.

Att föreläsa är bland det roligaste jag vet och jag ser fram emot att få föreläsa MASSOR nästa år och att utveckla en spännande föreläsningshelg tillsammans med Vulkan. Nästa år kommer att bli galet roligt – mer om det i inlägget om 2020.

Ps. Bilden ovan har Frida Remgård gjort, det är Bat och jag. ÄLSKAR den! Tack!

Agility

Haft kurser regelbundet hos både Hundspektra i Borås och Göteborgs Hundarena. Det ÄR något speciellt att hålla kurser i agility… det ligger mig så enormt varmt om hjärtat. Fast jag tror att mina agilitykurser är något mer än bara agility… eller, jag upplever att de som går ofta lämnar kurskvällen med enormt positiva känslor. Vilket ger MIG enormt härlig känsla i kroppen.

Dessutom startade Linda Enberg, Heidi Penttillä och jag Maximerade agilityläger. H-vete vilken SUCCÈ!!! Hundvärlden (!) hade aldrig upplevt något liknande.  Vi har redan släppt fem läger för 2020 och… fulla. BOOM. Succé!

Även här på västkusten fortsätter samarbetet med Emelie Merenius på Vinna HC. Vi jobbar så bra tillsammans. Lyckades övertala Emelie att ta tre dagar av sin semester för att ha agilityläger tillsammans med mig, och MAGI är väl det enda rätt ordet. Även detta läger är FULLT inför 2020. Det vi har lagt till för nästa år är sex workshops-kvällar i maj och juni. Superroligt att jobba ihop!

Phew… nu har du fått svar på vad jag jobbar med – på riktigt. =)

BOKEN

Oj… höll ju på att glömma min bebis: Mental träning för agilityförare. Boken som sålde slut på första upplagen i ett NAFS! Fått sådan fin respons kring den och jag vet inte hur många bokcirklar den har startat upp – TACK för att ni UTNYTTJAR boken till max!

Det ENDA jag ångrar är att jag döpte den till ”för agilityförare” – den är ju för ALLA!!! Å andra sidan har det inte hindrat andra sporter (inte bara hundsport) att köpa den och framförallt UPPSKATTA att ARBETA med den. För mig betyder det allra mest att folk ANVÄNDER den – den får INTE stå och damma i en bokhylla. Punkt.

Just nu jobbar jag med att översätta den till engelska, och översättningen är för alla hundsporter! Det får ändå bli hundsport – vi är lite udda, bara att inse. Hur många andra tror ni skulle tåla att få sin hjärna jämförd med en hundvalp?

Nu så… jag är ju trots allt hemma med Lo. Ovan får räcka att jobba med ”på riktigt”.

Familjen

Lo, Mikael och rovdjuren. De som är livets guldkant. De som förgyller varenda jäkla dag. Lo som följer med på ALLT. Det den ungen inte är med om, finns inte. Han är fullkomligt fantastisk! Dessutom har han en fantastisk pappa som ställer upp till 100%. Jag hade ALDRIG kunnat göra allt det där jag räknar upp ovan utan honom (och mormor – icke att förglömma). Vi är ett TEAM – vår familj är helt enkelt ett DREAMTEAM.

Ledord: kärlek och förståelse.

Uteliv

Får bli ett eget inlägg… Vi är ju för sjutton ute hela dagarna! Kan väl iaf skriva att hashtagen #naturreservatsjakt har utökats rejält detta året! Älsk på att kunna vara ute så mycket som vi är.

Hundsport och löplopp

Bat och jag gör en satsning i agilityn. Tränar varje vecka ihop med Tina och Elva och tävlar ett par gånger. Det var riktigt roligt att komma ut – både att tävla och att få träffa alla VÄNNER! Superkul! Dock upptäckte vi en spänning i Bats rygg och hösten gick åt till att arbeta med den – vilket har gett resultat. Så skönt!

Tanken var att tävla alla canicrosslopp i år. Den tanken sket sig totalt när jag valde jobb före tävling. Jag tycker verkligen det är genuint roligt att jobba – och eftersom de flesta vill kursa helger så krockar det med det egna tävlandet. SM såg ut att gå åt pipsvängen, men så kom Maria på Tusen tassar friskvård på den briljanta idén att jag kunde låna Emmas Gus. Och vilken match made in heaven det blev.

Provsprang Gus och det var en av mina livs bästa upplevelser! Vilken grej! Sedan tog jag Gus och Lo med mig till Gävle och körde SM – TACK snälla Emma för lånet av din GULDKLIMP. Hade aldrig klarat hela den resan utan hjälp av Maria – TACK!!! Lo fick till och med låna hunden Elda och springa ett eget lopp och vinna medalj! TACK Maria, Anna och Therese för all support! Det SM.et har verkligen gett mersmak – att träna med Gus har gett mersmak. Vill MER!

På tal om att vilja MER! Jobb har gått före tävling. Agility har gått före löplopp. Bara fått till två löplopp i år… Tjurruset och Skatås mörkaste. Två lopp med grymt bra prestationer. Jag både vill och har MER att ge. Allt handlar om prioriteringar. Det jag kommer att arbeta för 2020 är att hitta en balans mellan tävling och jobb – ett stort mål som kommer kräva mycket planering!

Vill ha MER av denna känsla! Känslan av att ha gjort ALLT och total UTMATTNING. Blodsmak i munnen och en kropp som bara LÄNGTAR efter vila.

Känslan efter ett riktigt tufft träningspass eller löplopp. Älskar den!

Ps. Armbandet på bilden fick jag av Emma Swärd som TACK!

Detaljer som gör enorm skillnad!

TACK

Vill verkligen tacka MUSH – inne på vårt sjätte år tillsammans och jag känner att jag genuint från hjärtat vill rekommendera MUSH råfoder till hund och katt. De är en stor del av all min hundverksamhet och tacksam för det förtroende jag får och som jag ger tillbaka!

NordicEko med bland andra KleanKanteen – det mest självklara valet till vårt uteliv. Ni är alltid en del av vår vardag. Samarbetet känns så rätt på alla sätt. Ser fram emot ett tredje år tillsammans!

TACK Maria på Tusen tassar Friskvård. Maria skall ha all cred för hur Bat tagit sig tillbaka efter skadan – eller vad det nu var? – förra sommaren. Dessutom att hon på ett tidigt stadie kände spänningen i hans rygg, så att vi kunde sätta in behandling i tid. Proffsigt på alla plan. Ja, det du gjorde för oss inför och på SM har jag redan nämnt. TACK!

Swedemount – ni vet när en blir kär i ett klädmärke och sedan inte kan ha något annat? Jag är inte sån. Men jag har blivit sån! Jag kan genuint rekommendera Swedemount och YES vi har testat alla kläder i ALLA väder. Allt bara fungerar and I love em! Sista dagen den 31/12 att handla för 15% på swedemountshopen med koden evamarie15. Passa på =) TACK Swedemount för att ni gör grymma kläder som tål att användas av en träningstokig outdoorbrud och hennes lika galna barn!

 

TACK till dig som följer mig!

Det betyder kopiöst mycket att jag får lov att inspirera dig! Tveka inte att höra av dig!

2018 – a year for the future

Årsammanfattning för 2018. Igår när vi satt tillsammans för att sammanfatta året DÅ insåg jag allt som hänt! Hur är det möjligt… väljer att sammanfatta med ett par höjdpunkter varje månad. Pga dator så länkar jag bilder till insta.

Kort sammanfattning – ÅRET FÖR FRAMTIDEN

Satsade helhjärtat på framtiden: Lo, bok och podden. Aldrig ”jobbat” så lite som detta året… Ändå jobbat hårt den tid jag kunnat. Oerhört mycket tid utomhus – på stranden och i skogen tillsammans med Lo, Ozz och Bat, samt ponnyn Lord. Egna träningen har varit spartansk, i mina mått mätt, men räckte ändå till framgångar i de lopp jag ställde upp i – bla SM-brons. Bra känsla! Ärad att vara mental coach för Norska agilitylandslaget för andra året i rad – hedrande! Varit i Danmark och föreläst – kul att få sprida mental träning! Startade upp podden Mentala mästare – stort! Skrivit en bok – större! Blivit ambassadör och känner mig hedrad att få det förtroendet!

Höll på att glömma IGEN!! Första året i eget hus. VARFÖR har vi inte köpt hus tidigare. Livets bästa investering!!! Älskar att bo i hus tillsammans med min familj!

Januari.

Lo fyller 1 år och vi firar med pannkastårta och mys. Själv fyller jag senare 36 år och firar i det tysta =)

Börjar med att föreläsa vid MyDOG – fick ha Lo på ryggen… allt är möjligt.  Inleder även vårt sjätte…. år som MUSH-ambassadörer och står även i montern på just MyDOG. TACKSAM att få ha detta fantatsiska foder till mina rovdjur.

Vidare en sväng till Beates Dog Arena för mental träning. Norge är fantatsiskt och likaglad varje gång jag får åka dit! Lustigt, tappade rösten förra året och även idag (2019) sitter jag med halsen tilltäpt. Nyårstradition…?

FEBRUARI

Många bilder med snö! Mycket snö den vintern... åker pulka dagligen!

Åker till Danmark och har workshop i mental träning – får vänner som följer mig resten av året. Tacksam att få åka över bron för att få dela med mig av mental träning!

Agilitykurs på Kungliga Hundar i Göteborg varje söndag and I Love it! Fortsätter på lördagar i år (2019). KUL med fortsatt förtroende!

Tittar på OS och hör hur det svenska curlinglaget säger ”Vi gillar det vi får!” och inspireras av deras målmedvetenhet. Tänk att jag ett halvår senare får möta Agnes Knochenhauer och får intervjua det svenska OS-guldlaget när det gäller mental träning! ANYTHING IS POSSIBLE!!!!

Två onlineföreläsningar: en för draghundsportförbundet och en för Sveriges lantbruksuniversitet. Funderar över de möjligheter onlineföreläsningar kan ge en. Men lämnar idén. Något att ta upp 2019?

Mars

Inleder mars med en föreläsning på SBK Gbg avd som leder till en kvällskurs i praktisk mental träning. Sådant gillar jag, när föreläsningar leder till mervärde för de som lyssnar!

Beskriver Los första och andra år i ett inlägg. Känner en nyfikenhet inför 2019 – hur kommer dagarna att se ut framöver? Hur som, fortsatt massor av snörpromenader! Märks att vi tycker om att vara utomhus!

Åh FitDog-läger! Så roligt att ha dem… känns som evigheter sedan.

Haha, just ja… dörren och jag blev oense, och när jag kom hem bad den om ursäkt. Vi bor ihop med världens roligaste man ❤

APRIL

Börjar med att skriva ett av de mest likeade texterna för året — fascineras fortfarande över ämnet. Snön försvinner och vi är lika mycket ute som vanligt… Lo leker manekäng för MyONE i Knalleland. Coolaste ungen ever!

Det största som händer i april är att jag kommer i kontakt med Malin Lander och tillsammans börjar vårt ihärdiga arbete med vad som kommer att bli MENTALA MÄSTARE! Efter att ha kört LIVE-kalender så ville jag mer, och då var podcastformatet givet. Galet mycket jobb och så spännande! Hur skulle det tas emot?

Gör vår första intervju, med Marika Wagner och… det visade sig bli en framgångssaga. Började coacha henne i mental träning och det gick huuuur bra som helst! Nu 2019 har vi stora planer på G så håll utkik!

Springer en del och startar Isaberg Trailrun och VINNER! KUL =) Första pallplatsen sedan Loppan odlades i magen. ”Springer en del” – har ju världens bästa löpgrupp där vi ses en gång i veckan och ger järnet. Avslutar säsongen med spabad… är så lyckligt lottad över Therese och Jessica!

MAJ

Tillbaka i våtdräkten och swimrun… evigheter sedan! Galna är när jag ser på bilderna så kom värmen DIREKT! Från och med nu är det Strandhäng med shorts all the time. Galet!

Arrangerar fjärde upplagan av RUN WITH YOUR DOG och det blir samma succé som vanligt. trots värmen!

Mest tid går åt att lära sig redigera ljud… inför släppet av Mentala mästare. Jag tror ingen förstår hur mycket tid jag lagt på att lära mig redigera avsnitten. Helt sjukt… nu såhär efteråt kan jag tycka det är galet. Samtidigt. Det är en bra lärdom och jag har haft igen det på många andra plan. Jag förstår att folk tar bra betalt att redigera ljud – det är ett handarbete.

Här börjar jag även coacha mediumlandslaget när det gäller konditionsträning och DAMN vad de jobbar hårt – we are going to WC and WIN! HELL FREAKING YEAH!!! Så jäkla glad att de frågade mig!

JUNI

Något händer med Bat som gör att han inte kan gå. Röntgas och sätts på starka mediciner. Två dagar efter avslutad smärtstillande är han BACK. Vet fortfarande inte exakt var det var, men troligtvis förstoppning och träningsvärk… vila vila vila Hela månaden lång!

Första avsnittet av Mentala mästare släpps, Simon Sköld. Detta känns enormt. En podcast är född och jag är en del av allt arbete. Allt känns som att det kretsar runt podden, vilket det nog också gör… föreläser, håller kurser… men framförallt jobbar jag med podden och njuter utomhus med mina barn – opälsad och pälsade!

Inte helst sant… Fick frågan av Mikaela Holegård, vill du skriva en bok om mental träning för agilityförare. Absolut sa jag! Blev en sommar där jag satt varje morgon och skrev och skrev och skrev och skrev… nu när jag skriver detta så är boken snart på väg till pressarna. SNART är den tillgänglig för dig. Helt sjukt vad jag går in i workmode när jag gör ngt jag vill. Coolt!

Just ja, de mest episka backintervallerna ever!! 10 min backe. Låter väl som en peace of cake eller… inte om du enbart klockar backlöpningen…. 45 sek tog det upp, cirka… blev en del varv om vi säger så. Dimma är en powerdog och det var tack vare detta passet som jag sedan frågade Therese om jag fick låna Dimma till SM.

Springer Bocksten Trailrun typ halvmara i backig terräng. Mitt mål är att softa ett långpass. Noll koll på antalet anmälda, är väl ett litet myslopp. I startfållan hetsas jag fram i täten och en vän till mig säger: softa? Är du inte klok! Här skall jagas PB! Ja ha… DÄR sprack min hjärna och jag körde som en crazy maniac! Jag vet! Efter att ha sprungit som längst 8 km i lungt tempo drar vi ut i tävlingstempo på en halvmara i terräng. Ja… höll hel vägen in i mål, 13 plats av 80 startande och galet NÖJD! Min hjärna är inte klok… någonstans. Inte min kropp heller. Tacksam för dem båda!

JULI

Börjar hos Maria på Tusen tassarfriskvård och det har varit det bästa valet ever! NU är vi dessutom ambassadörer för Tusen tassar och väldigt tacksamma för allt Maria har gjort för Bat! Mycket vattentraskande blir det denna varma sommar.

Årets mest lyssnade avsnitt på Mentala mästare släpps, givetvis med agilitystjärnan JENNY DAMM! Bästa ever!

Hela sommaren har jag bestämt mig för att vara ”jobbfri” – för podden och skrivandet är ju inte jobb. Doh! Alltså zero nada jobbuppdrag utan bara uteliv med bärplock och bad varenda dag hela freaking sommaren!

AUGUSTI

Mikael får semester och jag tar ”riktig” semester. Förinspelar och redigerar fyra avsnitt och kan därmed på riktigt vara ledig hela augusti. Ja, förutom att jags kriver bok då… det är lustigt hur en definierar saker olika. I ena delen av mitt huvud har jag haft 3 månader smester, i min andra del inser jag att jag bara frigjort tid för arete för framtiden: pod och bok. En insikt att ta med sig inför planerandet av 2019. Vad är fritid och vad är FRI TID?

Back in tha water! Sofia och jag kör Ten Island swimrun – vilket visade sig vara ett av de tokigaste loppen ever. Ja, de fick leda om banan för att havet blev FÖR riskabelt. Väldigt tacksam för att få uppleva havets krafter igen – det är så mäktigt! Känslan är oslagbar. TACK Sofia!

SEPTEMBER

NU börjar jag jobba igen… genomför Run with your dog i Borås, kväll och ösregn… blev e succé ändå och jag LÄNGTAR till årets upplaga!

Får ÄRAN att vara för andra året i rad vara mental coach för Norska landslaget i agility! TACKSAM!!!!!

Bestämmer mig för att inte starta Bat på barmarks SM och får låna Dimma, Tack Therese.  Visar sig att vi är ett dreamteam och trots att det inte skulle vara möjligt ”på pappret” springer vi hem en bronsmedalj!!!! Kan vara en av de medaljer jag är mest stolt över – mycket också för att vi sprang hem den för Dimma och Therese!

Månaden vi ”blir med häst” – grannens ponny blir vår hur mycket vi vill och i stort sett dagligen är vi i stallet och mockar och borstar. Lycklig att kunna ge Lo detta! Lord är ofta med ute i skogen tillsammans med oss. Tokiga familjen med en 1,5åring, två hundar och en ponny… älskar livet! Detta är även månader Mikael skaffar GoPro och den är grym! Älsk på den kameran!

OKTOBER

Vi blir AMBASSADÖRER för NordicEko som bland annat har Klean Kanteen – lyckan är total! Känner hur allt arbete med podden och livet börjar ge utdelning – vi är på väg någonstans och vi gör mer! Produkterna passar desustom oss med uteliv som handen i handsken. Jag blir lika glad varje dag som jag fyller vår termos, vattenflaska och mattermos och ger oss iväg. Det är FRIHET!

Just ja! Höll på att glömma! Hemmaklubben Partille BK arrangerar västkustsdraget – västkustens första officiella draghundstävling. HÄFTIGT!!!! Dessutom blir vimedbjudna på en födelseagsresa till Teneriffa – njuter i fulla drag tillsammans med hela familjen!

NOVEMBER

Har löpläger, andra för året, och det blir en sådan braksuccé att jag får följa hur 80% av de som deltog träna HUR MYCKET som helst resten av året. Precis sådant som jag lever på. Att inspirera!!! Även det första löplägret blev en succé och… alltså, fler borde verkligen börja springa med dina hundar! Nästa år kommer det explodera tror jag!

Denna månad blir vi AMBASSADÖRER för Swedemount! Ni vet känslan när du tar på dig kläder och känner att du hittat hem – den känslan!

DECEMBER

Allt handlar om julkalendern. Känner att det tog väldigt mycket tid och utrymme och skall se över hur jag vill göra med den nästa år – ja iår. Jag VILL göra den, men kanske kan vara lite smart och göra tre luckor i månaden och slippa göra allt på studs… haha.

Inte allt… det allra mesta handlar om att ge Lo bästa tänkbara uppväxt och det får jag säga att vi gör jäkligt bra Mikael och jag. Tryggheten själv fylld med en inre självkänsla som jag vill göra allt för att växa!

 

TACK 2018 – du har varit magisk. Kram

 

 

 

Årskrönika 2013: det sociala idrottsåret med episka kort

2013 går till historien som mitt märkligaste år någonsin. Jag har aldrig någonsin tidigare under hela mitt liv varit så social som jag varit i år. Det känns både läskigt och bra. Bland mina vänner är jag känd för att alltid träna ensam, tycker om att rå min egen träningstid och vill gärna hålla träningen effektiv för att hinna allt jag vill göra. I år har detta vänts totalt ut och in. Från att ha tränat 99% ensam ligger jag nu på en 50%. Fullkomligt overkligt för min del om ni hade frågat för bara ett år sedan.

Men, det där gällde träning. Även på det privata planet har det skett märkliga förändringar. Spontanitet, fika och bara-vara har dykt upp på min agenda. Ord som definitivt inte hört ihop med mina noggrant planerade dagar. Mycket märkligt, men ändå inte. Vad har då egentligen hänt? Låt mig presentera:

2013

JANUARI. Året började i Oslo med champagne, vindruvor och dans långt in på småtimmarna. Vi, Mikael och jag, var hos Jossan och Lukas för att fira in året the South American way. Kalas! Sedan sparkade jag igång 1 januari med att ta en nyårslöpning. Sprang där längs med Oslos gator och tänkte på hur jag verkligen skulle vilja börja springa ännu mera, nå nya mål. Väl tillbaka på Lidingö började vi löpträna mer målmedvetet, på högra bilden har vi precis avverkat en 5 km i en -15°C. Det kan ha varit en av de mest minnesvärda kvällslöpningarna under hela året. Hittade en hemsida om en triathlontävling på ön (Lidingö) och tänkte DET vill jag testa! Sagt och gjort, den 25 januari (på min födelsedag) fick jag min första crawllektion av supersimmaren Daniel. Sedan fortsatte det av bara farten. Killarna i simhallen frågade om jag inte borde gå med i Lidingö triathlon, mtp hur mycket jag tränade ”de om några kan nog få dig lugn”. Veckan efter simmade jag med LiTri och har gjort sedan dess.

FEBRUARI. Vad hände inte i februari? Åkte till Wien med Sara. Besökte så många konstmuseer vi kunde, åt bruncher, gick på bio och såg Django och bara njöt av livet. Malin kikade förbi på alla hjärtansdag. För att fira dagen på bästa sätt gick vi på Fotografiska, tittade på konst och åt fin middag. Jag åkte ner till Borås och gick på gala med Mikael (tyvärr inga bilder… trots att Linda fixat mitt hår så sjukligt snyggt!) och brorsan fyllde 40 år. Tror det är första gången ever vi tre syskon är på samma bild. Episk! Både sprang och cyklade i snön, det senare rekommenderar jag inte direkt. Det var kul, men galet jobbigt. Var på tur med grannen Ullis & hennes grabbar för första gången, muffins och choklad! Det var även massor massor massor med snö i februari, så taket på fårhuset behövde skottas en del. Givetvis stod det nattagility i kalendern, givet under vinterhalvåret.

MARS. En ganska lugn månad om vi sedan jämför med kommande månader. Bat & jag går kurs för både Eva Bodfäldt och Malin Elfström. Vi har cup-cake bonanza hos Sara, vi gjorde helt fantastiska kreationer. Bat fick börja gå lös på fåren, världens snällaste kille. Jag får bild av kusin Margareta på pappa i sin ungdom; kul att få se honom i sitt rätta element. Just ja, i mars påbörjar jag min utbildningen för att bli agilitylärare också! Åkte ner till Oxie och bästa Madde & Amanda ❤ men får en agilitydipp och väljer att åka till Borås för att fira påsk… inser att det är jag själv som väljer, det är OK att göra något annat och det kan bli riktigt bra fast det inte blev som enligt planen. Nyttiga lärdomar.

APRIL. Nu börjar året spinna allt mer. Springer och simmar om vart annat, mer och mer. Spenderar en del tid nere i Borås och hamnar i simarenans 50 m bassänger som tar simningen till nya höjder. Håller Agilityinstruktörskurs steg 1 i Knivsta BK, och får världens bästa A1-aspiranter. Seriöst, vem har sådan lycka? Blir agilitylärare – check. Hälsar på hos finaste Eva K, myser med hästar och lamm. Åker en sväng på konferens till Tallin, presenterar en poster. Gör sushi på Yasuragi med bästa arbetskamraterna. Vi geocachar. Blir lite frukostbadminton med Sara. Snön börjar ge vika….

MAJ. Ozelot startar upp månaden med att ta CERT i hoppklass. Fina lilla Djungelkatten. Helgen efter åker vi ner till Varberg och tar en långhelg och bara är. Spelar spel, tränar och dricker gott. Ett av de bästa helgminnena under hela året. Sedan tar Piraya och jag flyget ner till Oviedo (Spanien) för att tävla World Agility Open. Fina guldfisken jobbar på fantastiskt, men det märks att hon börjar bli gammal. Trots det levererar hon och är helt fantastisk att köra med – får ett par topp-10-placeringar. I Spanien besöker vi också dinosauriespår; hur coolt är det inte att lilla Pirri stått i ett dinosauriespår!? Jag är hemma i Borås, och mamma&pappa är så glada över det. Är även en sväng i Hofors, kör agility och bor hos Johanna, Rally och Rejsa, vi går off-track och Frida tycker att vi är knäppa…

JUNI. När jag var på IMATA i Hong Kong lärde jag känna Stania från Bermuda, och plötsligt var hon och hälsade på. Vi besökte IKEA (givet), åt Jelly beans och hälsade på Chris på Skansen. Släppte sedan av henne på Kolmården hos Sunna där hennes äventyr fortsatte. Själv for jag neråt och firade midsommar i Ramnaparken, jagade glass och kastade diskar mot korgar. Kvällen avslutades med gänget. Var i juni, med inköp av diskar till Mikael som DG-eran tog fart på allvar. Var och varannan helg har det sedan kastats diskar och rovdjuren fick lära sig markera var de hamnade. Var en sväng i Barcelona och pratade för en 500 personer om vad jag gör på jobbet. Sprang ett litet lopp i soluppgången längst med stranden. Landade i Sverige kl.23 på kvällen, hämtade upp Linda och sedan begav vi oss mot Falkenberg och årets Agility-SM, framme kl.10 dagen efter. Helt klart en galen nattresa, och det finns ingen annan än Linda det skulle gå att göra den resan med. SM gick kalas, med en 6:e plats med PapilLONE Stars och Piraya avslutar sitt sista SM med att dubbelnolla. Underbara fantastiska lilla Guldfisk! Det sista den månaden var att vi drog upp till Åre och roade oss.

JULI. Massor av agility. Blev även en sväng förbi Johanna i Gävle, igen! Badade Rally och drack gott. Kom hem till huvudstaden och köpte våtrdäkt, sedan var det open water som gällde resten av sommaren! Borås Summer Training Camp 2013 startade och vi hade världens bästa sommar! Hängde med barndomsvännen Gabbe, Jessicka, Kiwi m.fl. Körde hinderbanan på Kransmossen, sprang som gnun och tränade hårt! Full rulle varenda dag. Jossan och Lukas hälsade på i stockholm… Hälsade på Tigern, som har det helt fantastiskt bra i sitt nya hem hos Anna, där hon får vara den lilla partypingla hon alltid har varit. Ett av årets bästa beslut, svårt men alldeles rätt. Hon älskar dem och är lika älskad tillbaka! TACK! Åkte ner till Varberg igen, prövade på golf och vattenskidor. Det förstnämnda gick kalas det andra önskar jag en returmatch på…

AUGUSTI. Månaden då allt händer. Vi drar på Flip-a-coin road trip och hamnar både i Köpenhamn och Berlin… bara sådär.  Galet spontant och fantastiskt roligt! Kommer hem, hänger mycket med föräldrarna ❤ och tränar ännu hårdare swim run. Möter upp barndomsvännen Elin och simmar runt i Öresjö, hennes kille anmäler oss till Ångaloppet, resten är historia! Vi kommer 4:a och jag lovar, det där var bara början! Hela den helgen var minnesvärd, först 1,1 mil med Jessicka på lördagen. Hem sent, upp tidigt. Hämta Jani & Josef (Team J) och Elin, 2.2 euforiska mil på söndagen, tjopptjopp. Lekande liv. Tillbaka i huvudstaden kör vi MTB med Sofia i Lida, det skulle vara en bra nybörjarbana – vi kan väl säga att det är sällan jag svettats så mycket av annat än utmattning. En liten Vessla följer med norrut, på låns. Tillsammans med Linda och hennes gäng startar vi upp Happy Premack’s Principle Training (löpning och agility) och det körde vi hela hösten. Så jäkla bra! Debuterar triathlon (sprint) med en 12:e plats, kass simning, grym cykling och OK löpning. Kör sedan ytterligare ett sprint-triathlonlopp och får till en 2:a plac – off track is my melody!

SEPTEMBER. Hade som sommarmål att cykla Lidingö runt – check! Vallar med Ullis, och går många promenader ihop. Springer Kretsloppet på 50 min, och är sådär nöjd med det pga vissa omständigheter. Tittar på Elfsborg och vi kör en trippel-barndoms-dejt hos Mia. Vi tre har inte setts tillsammans på alldeles för många år, och även det kortet är episkt! Tar en sväng till Köpenhamn för att jobba, passar på att sova hos Marie & Ubbe, dricker gott och tränar NTC. Blir många agilitypass på egna agilitybanan i Stora Skuggan och hinner med en sväng till Rijswijk, Holland, för att föreläsa om att träna djur. Sommarens träning blir till Fall camp… det bara snurrar på.

OKTOBER. Har ju knappt tävlat agility i år och tänkte att det kommer att bli ett resultatfattigt år med hundarna (trots cert, WAO och 6:e plats på SM), men icke. Älskade Bat ser till att Team Propiraya håller fanan högt och drar hem ett SM-brons. Han var alldeles fantastisk och vi kan med lätthet säga att han är född draghund! Inför SM hade jag problem med en höft, men med lite magi från PT Andreas och mycket sjukgymnastiserande blir det kalas och jag bara starkare och starkare. Åker ytterligare en sväng till Köpenhamn, och rapporterar om Svens framfart i Malmö. Börjar simma med Tilde, och får en ypperlig sparringspartner i både bastun och bassängen.

NOVEMBER.Springer Finalloppet med Elin och slår alla mentala spärrar som funnits i löpningen. Inget är omöjligt. Får testa terrängskor för Addnature. Årets favoritbrunch är nu en absolut helgtradition. Mycket löpning, både med rovdjuren och med vänner. Blev en lång skön promenad ihop med fina vännerna Anna & Milla runt Kyrksjön, och med den hade vi även uppnått årets mål med minst 31 naturreservat 2013.  Var på SHU-agilityläger där Lilla Sportspegeln gästade och vi konstaterade att det aldrig är för sent. Läser statistik, som är ren tortyr för min del. Visar än en gång att i n g e n t i n g är omöjligt!! Tror inte att de som kan räkna förstår hur svårt det kan vara… Spelar discgolf och badminton så det står härliga till. Är på julspel hos Hedvig (vilket påminner mig om att jag hälsat på HB två gånger i nya huset detta året och stannat till och lunch/fikat med Åsa flera ånger på väg genom landet… rekord). Julspelet innebar en helkväll med hela Linkan-hundgänget. Vilka underbara människor det är! Månades höjdpunkt var att hänga i elfanthuset med Marcus, Karin och Lindis och de små grå. Nostalgitripp major, saknar verkligen min tidigare arbetsplats Borås Djurpark!

DECEMBER. Skall jag vara ärlig så var nov-dec två jobbiga månader, och jag kommer gå in i 2014 med nya lärdomar om mig själv. Men jag vill inte fokusera på helvetesveckorna då kanten var precis intill mig hela tiden. Fuck them. Det som var bra: vi avslutar HTTP-säsongen med te och lussekatt i skogen, observera att vi kör agility i decembersolsken. För andra gången i år träffar jag Jossan och Malin samtidigt. Det är galet ofta, och alldeles underbart! Alla tre på en bild dessutom, ytterligare ett episkt kort – love photos. Spelar biljard, bowling och squasch – där det senare resulterar i att jag för första gången på länge har sjuk träningsvärk. Härligt! Det har blivit mycket träning sedan jag kom tillbaka till Borås genom Christmas Camp 2013: 5,8 mil löpning och 8,2 km simning. Kryddade det hela med lite lerbad… Vårt långpass häromdagen var perfekt. Avslutade året med Agilty Camp ihop med syrran. Nu ljög jag… avslutar året med att sitta i soffan, bara vara, äta scones & pepparkakor och inväntar kvällens champagneskålning! Idag tar vi det lugnt och bara myser.

Ja… det har varit ett märkligt fantastiskt år. Ser nu fram emot 2014 och har aningar om vad som väntar. Tänker fortsätta vara spontan i min annars strikt planerade tillvaro, det känns rätt.

Ser tillbaka med ett leende, drömmer stort och lever nu!

Kom igen 2014, nu kör vi!

Årets utländska städer jag besökt: Oslo, Wien, Tallin, Oviedo, Barcelona, Rijswijk, Köpenhamn och Berlin.

Årets idrotter: Crawl, löpning, MTB, geocach, agility, disc golf, triathlon, swim run, badminton, biljard, bowling, hinderbana, squash, dart, vattenskidor, golf, canicross, vallning, skridskor och längdskidor.

Årssammanfattning 2012

Regel #1: drick inte cola under ett träningspass kl.22 på kvällen… träning+cola=går inte att sova. Check!

Lade idag upp ett 2012-album på Facebook, men… nä, det är inte samma sak som en bloggsammanfattning. Vet att det är ett par veckor kvar av året, men… hur mycket mer kan hända liksom?

JANUARI

Månaden då jag fyllde 30-år, och fick världens vackraste tårta av S. Kommer aldrig glömma den glädjen när jag såg den. Perfektion!

Får veta att för att kvala till European Open behöver vi komma top-20 på åretshundlista – Nu började jakten på poäng! Kistamässan först ut: grymma lagprestationer: 1,1,2. Individuellt uteblev resultaten.

Åker till Hjo och har agilitykurs för ett superhärligt gäng!

*

FEBRUARI

En vända till Linkan för A2 med Ozz, inga resultat och sedan en sväng ner till Karlshamn och Piraya får sina första poäng och sin sista SM-pinne i agility – SM-kval var ett faktum!

Gjorde en långresa med Daniel och Mija upp till Luleå, älskar Norrlandstävlingarna! Kom hem med en förstaplats, och såklart poäng. Dessutom ligger fortfarande cidern ni ser på bilden kvar i min bil…

MARS

Resorna inom Sverige fortsätter; Linköping, Hammarö och Rättvik matas snabbt igenom – flera fina resultat.

Mitt i allt tävlande åker jag ner till Skara för en doktorandkurs (Crane seminars) och lär känna en hel bunt underbara biologer, och får kvalitetstid med Bea.

Väl tillbaka i Borås drog vi genast till båten för att ta oss till Gotland. Bodde ihop med finaste Göteborgs-Hanna. Ytterligare poäng rullar in för Piraya. Ozz gör en nolla i A2, men… kommer 2:a efter Fanny/Squid, och sista pinnen uteblir.

Avslutar månaden storartat i Kumla där laget tar två förstaplaceringar och en andraplacering.

APRIL

Börjar träna mer och mer, målet är höstens AIM Challange, och lunchpass med hundarna är inget ovanligt.

Påsken firas i Oxie/Sjöbo hos Madde med familj, och såklart tävlingar i Nils Holgersson-hallen. Piraya går helt fantastiskt bra och nollar som bara den och radar upp fina placeringar. Ozz nollar sin första hopp 3:a.

Hinner även en sväng till Njudung där vi bor i husbil för första gången, tillsammans med snälla Birgitta och hennes svarta faror (ja, och den lilla gula lågan). Mycket mysigt!

Sedan börjar mina utlands(o)vanor ta fart. Åker till Hell, Norge, på konferens i ett par dagar. Springer med sjukt mycket överskottsenergi…

MAJ

Får finbesök från djurtränar-kollegor runt om i Europa, blir en härlig arbetsvecka med mycket snack.

Linköping och Söderköping, och sedan åker vi till Belgien för att vara med på World Agility Open! Sover dock i Holland… Tävlingarna går kalas, Piraya i flera finaler med en 12:e plats som bästa placering. Bäst går Ozz som genom grymma prestationer slutar på en total 5:plac i Gamblers klasserna!! Finaste djungelkatten.

Hittar också ett naturreservat i Belgien som jag får med mig Jonas och Katarina till (TACK! Ni är bäst!). Japp, för jag fortsatte samla NR under detta år också…

Just ja, visade sig att vi kom topp-10 på åretshundlista och var därmed kvalade till European Open, Piraya och jag. Yey!

JUNI

Vår MTB kom ut allt mer, och Ozelot var min ständiga följeslagare – djungelkatten är bästa träningsinspiratören som finns.

Årets SM regnade inne för vår del, Piraya gjorde två fina nollar första dagen, tyvärr diskade sig laget och i individuella finalen diskade vi oss storartat redan på 3:e hindret. Shit happens.

Åker på vår första Kanonsabotör, Linköping, och lilla Tigern tar en PINNE och blir uppflyttad till hopp 2:an. Duktig tjej!

JULI

Årets mest händelserika månad. Man kan tro att vi har semester, men då tror man fel…

Gjorde klart min litteraturuppsats: Animal training – applied theory. Riktigt nöjd. Lovat att maila ut den, men… ville fixa layouten. Som om det blivit gjort.

Amanda kom upp och assisterade mig på Slottsveckan i Uppsala, vi tältade och hade det urmysigt. Dessutom tog jag med bruden på kanot, vilket skulle visa sig vara en halvbra idé. Men, det är bara fakta, Stockholm SKALL ses från kanot! Så är det bara.

Sedan drog vi två ner till Skåne, där vi kursade, vallade och hade det sådär mysigt som det bara går att ha i en av världens mysigaste familjer. Åkte sedan hem en sväng för att tävla i Knivsta, för att sedan åka neråt igen för European Open… kan tyckas som att det vore smartare att stanna kvar. EO gick bra, Pi nollade, men tiderna räckte inte till. Vi hade iaf roligt tillsammans med Linda och Daniel som vi delade rum med – som om det går att ha annat än roligt med dem.

Jag tingar valp hos Eva, de föddes i slutet av månaden.

Tar grönt kort i klättring (funderar på att börja samla gröna kort, nästa kanske blir i golf. vem vet…).

AUGUSTI

ÄNTLIGEN AIM Challange, efter allt cyklande och springande kändes det som att det verkligen var på tiden. In åkte Emelies och min MTB, och Tumlaren blev plötsligt en multi-sport wagon istället för the dog mobile. Mycket bra! AIM var bland det roligaste jag varit med om, även om jag trodde jag skulle dö vid vattenkontrollen… Ett måste inför nästa år!

Annars är jag mycket valpvakt under augusti. hur mysigt som helst. Att bara vara på Seglinge är hur mysigt som helst, än mindre att vakta valpar också…

Min älskade far fyller 80 år och jag tar med honom på en ritt på Djurgården. Snacka om att han blev en snackis. Han är verkligen världens coolaste far, och jag har hans gener!

Går klätterkurs utomhus, väldigt roligt och bonus är såklart att hundarna kan haka på.

SEPTEMBER

Valpvakt och jag bestämmer mig för att Bat skall bli en medlem i vår rovdjursliv – och ja jag veeet, men han är en blodsugande fladdermus. Okej!

Detta är månaden då mitt globetrotterliv tar fart, som aldrig förr.

Bollnäs är fortfarande inom Sveriges gränser (och Piraya ser till att nästan hela SM-kvalet inför 2013 spikas, vi har en hoppinne kvar), men i slutet av månaden åker jag till Kenya för en djurtränar-workshop. En fullkomligt fantastisk upplevelse och kick!! Jag älskar att föreläsa, jag älskar att coacha och jag älskar att se på djur – kombinationen är oslagbar!

Bonus: besökte Hells Gate, det betydde att jag under året varit i helvetet och vänt två gånger! Inte illa pinkat på ett år. (Kanske till och med tre gånger…)

Detta var även en sorgens månad då vår älskade Jessica gick ifrån oss och blev en stjärna på himlen tillsammans med Åsas Lovis – en gång en P-star, alltid en stjärna!

OKTOBER

Månaden då jag skulle vara hemma och njuta av valp blev lite mer omtumlande istället. Bodde hos fina vänner, tack Sandra och Eva, det betydde oerhört mycket för mig att ni fanns där just när jag behövde er.

Bat fladdrar in i vårt liv och är precis sådär underbar och snäll som han ser ut att vara. Världens mest okomplicerade och lättaste valp – vilket är bra, eftersom han fått vara i många olika hem redan… han är definitionen av stabil!

Resandet tog nämligen fart efter Kenya. Redan helgen efter hemkomsten åkte jag tillbaka till Trondheim, Norge, för att ha agilitykurs. Måste bara säga, det är verkligen något speciellt med norrmän. Det går bara att tycka om dem.

Sedan hann jag även med ett par dagar i England. Kanske flyttar jag dit ett par månader nästa år… man vet aldrig. Kan ju hoppas!

Annars handlade månaden främst om att hitta boende, för att vara inneboende är inte helt optimalt med valp och två rovdjur till…

NOVEMBER

Men skam den som ger sig, den första november flyttade rovdjuren och jag till vår alldeles egna lägenhet på Lidingö. I början var jag ganska skeptisk… men nu tycker jag om den och ön (ön har jag alltid tyckt om, våra får är ju här… doh). Läget är toppen, storleken perfekt och vi har både egen uteplats och badkar – vad mer att önska sig? Jo just det ja, nämnde jag att vi har 15 min spring-/cykeltur till fåren, 1 min till simhallen och en 10 min till ridhus. Svårt att inte trivas.

Börjar vägen till att bli agilitylärare, vilket sker i kurslokal utanför Örebro. Hann också med en sväng till Frankrike för att presentera på en konferens. Trevligt hade jag också, vilket det brukar bli när man träffar likasinnade kollegor.

Just ja, Blodbadet! Presenterade en av mina första studier och det gick fint – åh vad tjatig jag är, men… det gick bra! Dessutom, alla rovdjur var med och skötte sig prima. Alltså, vilken valp vi har fått … han är alldeles alldeles alldeles perfekt. Osannolik. Ja, så är det.

Såklart, Tigra får en liten Tiger-valp. Lille Tiger Woods skall bo hos min syster.

DECEMBER

Efter Rättvik stod det klart, PapilLONE Stars blev ÅRETS SMALLAG!!!

Som sagt, vet att månaden inte är slut, men, efter min resa till Hong Kong finns det inte mycket mer som kan hända. Det var en av de bästa veckorna ever! Seriöst… jag älskar det jag gör, och jag är så oerhört tacksam för att jag får hålla på med det jag älskar – träna djur. Efter en jobbig höst kändes det som att denna vecka gav mig sjukligt mycket energi. Träffade helt fantastiskt underbara människor – vänner för livet! Fick se oslagbar träning. Är mer speedad än någonsin *spricker/bubblar/exploderar*

Nu ser vi fram emot en fin jul och nyår.