Gott nytt år underbara vänner

GOTT NYTT ÅR!!!

Gott slut gott folk

Sista dagen och det är sol och krispigt ute – känns som ett härligt avslut. Vi åkte och vallade en sväng nu på förmiddagen. Mysigt och bra för rovdjuren, som kommer få ligga och mysa i soffan resten av dagen.

Självklart blev det också en promenix där vi hittade en grafittisten att posera #29 på. Inte så svårt men en skön avslutningsbild av året.

Vi önskar er alla en underbar kväll. Mys i stugorna och se fram emot morgondagen! Vi ses nästa år 😀

Matträning dag 2

Idag har Ozz vilodag – fick putta lite på fåren när vi var där och vattnade men ingen regelrätt träning. (Glömde skriva att vi körde ett vallpass igår också, helt ok. Första vändan grymt och sedan ngt sämre. Nöta, nöta 🙂 ). Hur som helst, idag fick hon och Charlie kika på när de små tränade Agility.

Snällaste Daniel lånade ut mässan till Solna agilityklubb i julklapp. Idag var det alltså Pirayas tur att känna på underlaget och hon var grym! Jäklar vad bra hon går på det. Vad ska jag säga, hon är… Bäst. Ställer alltid upp och är så enkel att köra. Hade hon varit ponny hade hon varit världens bästa läromästare och vunnit hur mycket som helst med vem som helst.

Sedan fick jag även köra Tess och Borat. Jätteroligt! Tack 🙂 Borat var lite misstänksam första vändan, men sedan släppte det galant. Duktig kille! Han och Piraya är hyfsat lika att köra. Tess gick också fint och det var bra för mig att träna treadlarna. Vi märkte att hundarna hade svårt att komma upp ordentligt genom dem, så som förare fick man jobba dem lite extra. Men det är ju lugnt eftersom man blir så grymt snabb på mattan jämfört med hunden.

Även Tigern fick köra ett varv och tyckte det var kul. Missade lite portar, men vad gör det när hon har rätt attityd. Gull-snuttan. Extra kul var det att hon bjöd så fint på balansen.

Dubbla agilitypass

Igårkväll var det fullt upp från 18 till 23. Först var det träff på Kistamässan med Ozz lag Fort-farande. Det är alltid skönt att låta hundarna känna på mattan innan tävling och det fick de verkligen göra.

Ozz fixar verkligen mattan jättefint och vi fick till ett riktigt bra pass. Banan vi byggde innehöll det mesta vi behövde checka av och belöna upp, verkligen team work när Malin, Petra och jag byggde den.

Dessutom testade jag mina nya speed-pants och de satt som ett smäck! Inga tappade byxor denna gång. 🙂

Sedan åkte vi raka vägen till ridhuset och mötte upp Emma & Borat för ett Pirayapass. Vi fixade tillsammans ihop en fartig kombination där vi fick jobba med threadlar, serpentiner och 180° svängar – super! Dessutom körde vi varandras hundar och även det gick bra.

En helkväll alltså. Kan meddela att set är lite skillnad på mängden smuts efter ett pass i t-shirt på mässan gentemot ett pass i tröja i manegespånet…

Årssammanfattning 2011

Har nu gått igenom hur vårt 2011 sett ut, och som vanligt är jag fascinerad av hur mycket vi hunnit med och hur roligt vi har haft det!

JANUARI

Börjar året med att tävla på Kistamässan där båda agilityrovdjuren fixade mattan galant och det blev flera fina resultat. Dessutom passade jag på att fylla 29 år (wee, det betyder att jag fyller 30 år snart!) och det firade vi med att åka till Solna och klättrade upp och ned för väggarna där. Vi började även att så smått, läs varje helg, åka och fika i olika naturreservat. Dessutom tog jag grönt kort, nu blev det fritt fram för tävlande i drag!

Februari

I februari gjorde vi ett besök i fjärilshuset på Haga, perfekt aktivitet när det är som mest snö. Sedan åkte vi en sväng till våra kära vänner i Lysekil och hade mys- och spelhelg. Dessutom körde jag igång min armhävningsutmaning: fixa 40 armhävningar på 40 dagar! Första dagen klarade jag 9 st… Jädrar vad jag slet och jädrar vad häftigt det var att på dag 40 köra 42 armhävningar, på tårna, på rad! Fortfarande väldigt glad över den bedriften. 🙂 Ozelot fyler 3 år. Funderade på en freestylekarriär för Tigern.

Mars

Wohoo! Månaden jag åkte till Chicago, USA, för att gå på ClickerExpo. Vilken fantastisk upplevelse! Att sedan få dela den med Emelie och Eva gjorde självklart inte saken sämre. Massor av intressanta föreläsningar, skugga tränare på Shedd och stadsvandring i Chicago – med besök till bönan. Detta var också månaden jag insåg att en perfekt utmaning för en hundägande biolog skulle vara att besöka 52 olika naturreservat under året. Året hade redan börjat bra, och vi låg i fas – det var bara att besöka naturreservat vidare.

April

Emma Jäger och Borat går med i PapilLONE Star´s och vi åker på träning i Kungsör för Veronica Bache. Grym träning och hela laget känns verkligen super – redan då sa Veronica att de andra smallagen minsann skulle få lov att passa sig, och oj vad rätt hon hade! I april fick vi även äran att husera Frank the cat och självklart kunde jag inte låta bli att ta fram klickern… Jag debuterade också med en av mina nya föreläsningar Flockliv i Stockholms Kennelklubbs lokaler. Överlag har det blivit en del föreläsande och kursande i år, så jag får välja ut godbitarna. Rekar Hollandsvistelsen för nästa år genom att åka till Holland.

Maj

En av årets största händelser, vi går med i fårgruppen på Lidingö. Äntligen fick vi möjligheten att träna vallning i en helt annan omfattning än tidigare. Med 15 min till fåren tog träningen fart. Under maj var även Piraya och jag på landslagsuttagning, som inte gick bra alls. Hon for som en hal ål genom tunnlarna och vi fick inte till någon bra känsla. Istället såg hon till att dubbelnolla på Solna Sundbybergs BK och vinna årets klubbmästerskap! Ozz och jag gick finnekurs för Seppo i Knivsta och vi började även morgonträna agility ihop med Sofia & brudarna. Dessutom vann jag min första postertävling som doktorand, Köpenhamn!

Juni

Årets händelse #2: jag fick se bäver!!! Det var under vårt midsommarfirande nedanför vår lägenhet den helt plötsligt dök upp från ingenstans. Satt och tuggade en stund och simmade sedan vidare. Underbart midsommarminne! Men slår det förra årets nära-ko-upplevelse… hmm… vette tusan alltså. Vill ni uppleva udda midsommarfiranden, då skall ni fira med oss! I juni debuterade Ozz på agility-SM och fixade två snygga debutrundor – mycket stolt över henne. Piraya och jag… tja, vi hade helt enkelt inte flytet på vår sida 😉 trots dubbelvinst helgen innan. Förutom SM åkte vi med Daniel & Malin till norrland och skördade segrar, fick se Filip och Fredrik köra agility och valla hos Böstabyn. Dessutom hade Solna agilityklubb sitt första klubbmästerskap. Jag blir officiellt doktorand vi Stockholms universitet och fortsätter forska på inlärning hos primater.

Juli

Juli var också en händelsernas månad. Det började med att vi blev inlåsta på väg ner till Dania cup… sedan hade vi en agilityvecka i Danmark – med en bronspeng med oss hem. Det är bra att Piraya är med och ser til att hålla äran i behåll. 😉 Vi besökte också Möns klint – åk dit om ni har vägarna förbi, och har ni inte vägarna förbi, åk dit ändå! Efter DK for vi vidare till Madde med familj och spenderade nästan en vecka där. Hade agilityläger för ungdomarna i Sjöbo under dagarna och vallade under kvällarna – verkligen helt fantastiskt mysiga dagar och vi längtar tillbaka. Ozz och jag debuterar IK1 (vallning): katastrofalt väder och katastrofalt utförande! Mer träning behövdes. I slutet av juli blev Piraya Papillonmästare 2011. Just ja, jag var en sväng till Milano också och föreläste om djurträning. Mycket farande…

Augusti

Äntligen, fjällvandring i Jämtland!! Hur många gånger har jag skrivit fantastisk upplevelse? Hmm… detta är bland det bästa jag gjort i hela mitt liv! Det tyckte även Piraya, nöjd lämmelmördare. Vi fick också ytterligare en sponsor: Biodistra. Föreläser om tävlingspsykologi på Sveriges hundungdoms riksläger i lydnad. Dessutom tar vi vårt 52:e naturreservat! Det gick undan…

September

Åker på drive-in bio med hela familjen, varför kan det inte vara standard i Sverige? Rockar loss på min vän Gabbes 30-års fest som värsta rockabilly-bruden med stans längsta ögonfransar! Vinner en löjlig stegräknartävling… aldrig mer stegtävling, det gick mig alldeles åt huvudet. Mani. Bästa laget PapiLONE Stars gör storslam i Göteborg, blir bästa laget och kvalar till agility-SM 2012!

Oktober

Bilden säger mer än tusen ord… Lydia missade vägen lite lätt, men vi fick hjälp av ett gäng händiga pollacker, så vart det fixat 😉 Jo, Lydia och jag drog till Norge Open och hade en askul helg i agilitynstecken. Piraya nollade ALLA lopp, erövrade två agilitycert och blev tvåa i Norska öppna mästerskapen. Efter NO debuterade Ozz och jag på barmarks-SM och vann ett silver! Känner hur vi börjar brinna för draget och det håller fotfarande i sig. Sedan kommer Tumlaren in i vårt liv, och mina drömmarsbil är ett faktum. Stort tack till Robust för hjälp att bygga bilburen! Invigning blir en tur till Åland där jag håller agilitykurs, och hon går som en klocka. Hälsar även på Chris och skuggar hennes träning av djuren på Skansen.

November

Får kikhosta och ligger sjuk i SJU VECKOR!! Trulssan, vår urmoder i Whispering Valley och Pirayas mormor och Tigras mormors mor går bort ♥. Bestämmer mig för att det tråkiga inte är vad jag skall minnas av november, utan istället läser jag massor, får nya insikter och påbörjar 30-dagars utmaningen med balans (i skrivande stund är vi på utmaning #27 och det går bra). Dessutom kommer min stora djurtränarguru Ken Ramirez till Sverige och föreläser. Eftersom jag, tillsammans med Emma och Eva, är arrangör får jag chans att umgås massor med honom när vi far tvärs genom södra Sverige. Dessutom gör vi ett besök hos finaste Sunna på Kolmården och får en riktigt mysig dag. Hinner även valla ett par pass mellan hostattackerna. Piraya fyller 9 år. Får veta att PapilLONE Star’s kom 2:a i årets lag, jublar!

December

Gör en grymt upskattad julkalender om tävlingspsykologi – den blev verkligen ett ljus i kikhostemörkret ♥ Ytterligare att glädja sig åt var att Solna agilityklubb gick med i Svenska Draghundsportförbundet och vi tillhör därmed nu Riksidrottsförbundet, och kan tävla officiellt i drag för SAgK – hur stort som helst! Åker til Forsmark och föreläser om Inlärning & motivation – ur en djurtränares perspektiv.  Tränar ihop med Anna för första gången på jag vet inte hur länge, och saknar Borås hur mycket som helst! Mamma och papa får Smurfan i ”julklapp”. Tigra fyller 6 år! Piraya avslutar året som vinnare på Årets papillonlista och Årest smalhund i SAgK, sedan anar vi en vinst även på hemmaklubben. Totalt blev hon 16:e bästa smallhund i Sverige!

Sammanfattning

Året har inneburit utmaningar av alla de slag där naturreservatsutmaningen verkligen står ut extra mycket. Jag har rest massor: USA, Norge, Danmark, Åland, Italien och Holland. Jag som inte direkt rest tidigare har nu plötsligt tre år i rad med flera resor… så det kan bli. Piraya och jag har haft ett fantastiskt tävlingsår – bästa någonsin!

Värdet av bra träningsvänner

Ikväll hade vi ett lite småkasst träningspass. Det som var bäst var att vi hade Jo till träningssällakap, som hela tiden tryckte på det vi gjorde bra och hur vi kan jobba med de andra bitarna. På det viset blev passet mer värdefullt. Plus att det behövs sådana här pass för att utvecklas 🙂

Det som gick riktigt bra var gungan. Det var också kul att se Rejsa live!

Att släppa taget

Idag bloggar jag tillsammans med Em och Sara om att släppa. Jag fick frågan av Em för ett par veckor sedan:

Det jag vill veta är alltså om ni under året har släppt något som ni tidigare har gjort, trott, haft som sanning?

Frågan kom väldigt lägligt, mitt under min kikhosta när jag var som allra mest känslig. Fram till dess har min (omedvetna) affirmation alltid varit ”jag blir inte sjuk”. Visst har jag haft influensa, och magsjuka etc, men aldrig varit sjuk i mer än ett par dagar. Detta har inneburit att ingen direkt påverkats av att jag varit sjuk. Fram till nu…

De första veckorna jag var sjuk hade jag sjukt dåligt samvete för alla människor jag ”svek” genom att ställa in kurser & möten, inte komma till jobbet, inte o r k a umgås etc. Någonstans (jag jobbar fortfarande med det) kände jag att jag blev tvungen att släppa det dåliga samvetet och fokusera på MIG för att orka bli frisk. Jag är den viktigaste personen i mitt liv. Hur klyschigt som helst, men så är det. Om jag inte orkar måste jag våga släppa och säga ifrån.

Att släppa det dåliga samvetet och inse att det är OK att inte orka. 🙂

Har ni någon sanning ni släppt under året?

Pipan versus Ozelot

Efter pepp från Lotta igår tog jag tag i vår pipträning som vi inte alls fått till. Det har liksom aldrig klaffat helt och jag har mest känt mig tjatig och tafatt. Men idag så vart det skillnad. I slutet av dagens pass svarade hon för första gången på pipan!!

Det vi gjorde var att ha fåren i 25:an och bara köra kvartar runt fåren och lägga i balans. Egentligen har jag gjort så hela tiden men idag hade jag en bättre målbild, var noga att mellan varje ligg få Ozz samlad och framförallt så sitter ligger bättre generellt. Flera små bitar som plötsligt passar ihop.

Det är ju fortfarande långt kvar, men det var verkligen ett genombrott idag. Nu vet jag att hon kan 😉 (det är skillnad på att veta och v e t a)

Även Charlie gick finfint. Skönt att ha två hundar att varva med. Och de mindre rovdjuren satt utanför och övervakade.

Bästa ligget

Tillbaka i Stockholm igen. Fortsatt julfirande, det bara fortsätter. För att få ett avbrott och för att hundarna skulle få ha lite kul åkte vi till fåren för att träna.

Vi har nött läggandet på nära håll och lugn attityd i mängder under hösten och vintern för att få det riktigt bra. Det har definitivt skett en förändring i hela Ozz väsen och hon är betydligt coolare i de flesta situationer.

Idag började vi med en kalasfin fålla in – wohoo! Sedan vill jag testa hur ligget blivit på större avstånd så vi testade fösningar på rejäla avstånd och jädrar vilken skillnad i attityd. Vallning som fungerar ger verkligen en njutning som jag inte hittar på andra håll i hundträningen. När det fungerar så är det verkligen… Njutbart! Och efter all hjälp vi fick av Madde i somras har vi hittat samarbetet med stort S i träningen, något som jag saknat tidigare ❤

Längtar till imorgon!

Vi gör allt för korv!

Prinskorv är prinskorv och det finns inte mycket Piraya skulle tveka att göra med en prinskorv i närheten. Till exempel första gången hålla i en metallapport (julklapp!). Skall tilläggas, Piraya tycker i n t e om att hålla saker i munnen. Duktig tjej!