Outdoor gym eller styrketräningspromenad för din hund

Hållit ett par hoppteknikskurser i höst. Lika fantastiskt roligt varenda gång! Det är spännande att se olika individer lösa problem och även olika individers behov. En anledning vi jobbar med hoppteknik är för att vi vill stärka hundarna, göra dem redo för de påfrestningar de kommer möta på tävlingsbanan. Förutom hoppteknik uppmuntrar jag mina deltagare att skapa ett outdoor grym promenad, en styrketräningsbana för hund.

Börja med att promenera till skogen, så att hunden är rejält uppvärmd. Sedan börjar ni jobba på vad naturen erbjuder. Några tips:

Klättra på stenar: här handlar det inte om att hoppa upp på en sten utan att klättra upp. Enklast om du håller en godis framför nosen som dels lockar hunden uppåt och delvis bromsar så att den inte kastar sig upp. Ha gärna en sten med mycket mossa = bättre fäste och lättare att klättra.

Väl upp skall hunden även ta sig ner, långsamt. Jobbigt som sjutton. Upprepa en fem sex gånger.

 

Hoppa upp på stockar och stenar: klassiska övningar. Perfekt att lära hunden att söka upp högre objekt i naturen att ta sig upp på. Snart har du en hund som jobbar för sin kvällsmat (eller frukost) genom att leta upp saker i skogen att hoppa upp på. Aktiverar både hjärna och hjärta.

Vill du göra det svårare? Försök att hitta instabila – men självklart inte farliga – föremål hunden kan hoppa upp på och balansera på. Se på vår instagramsida PROPIRAYA för hur det kan se ut. Rikitgt bra för de allra minsta stabiliserande musklerna.

Skritta i lingonriset: koppla upp hunden och låt den långsamt ta sig fram i terrängen. Skritt gör att hunden får jobba med hela kroppen. Tänk på storleken på din hund. Piraya behöver inte skritta i lingonris, för henne räcker det med en gräsmatta. Ozz och Bat däremot får jobba på i skogen.

Många menar att deras hundar inte kan skritta. De är för heta. Men… testa i något högre gräs eller lingonris och var lite envis. Använd godis framför nosen. Snart skall du se att hunden skrittar fram. Se länk för att lära dig hur gångarten skritt ser ut.

För att relatera till hoppteknik har jag även på olika platser i skogarna på Lidingö (…) byggt serier med Studshopp. Tagit lite olika naturmaterial (grenar, stenar och stockar) för att få ihop en kombination på en fyra till sex studs. Kör detta ett par gånger och ni jobbar verkligen igenom spänsten och styrkan hos era hundar.

Kör hårt och använd fantasin! Finns hur mycket som helst att göra på promenaderna. 

Drömmen om ELITEN 17 maj

 

Är du sugen på att gå på föreläsning? Den 17 maj är Carin Bengtsson och jag inbjudna att köra ”Drömmen om eliten del 2” i Klickerförlagets regi. Tror att det kommer att bli en helt fantastiskt inspirerande dag – superglad att jag kan få vara en del av den! Särskilt som jag idag varit på möte med SIPF– Stockholm, så sjukt inspirerande att hänga med andra som jobbar med idrottspsykologi.

I övrigt har det varit sjukt intensivt sista tiden. Varit i Borås och Köpenhamn. Hunnit träna Sund med hund Maries Kenzo. Sjukt rolig liten kines som verkligen jobbade hårt, Herr Duracell. En sväng till Elin för att planera vårens Run with your dog! Seriöst, det kommer att bli så sjukt bra!! Ser massor fram emot den dagen.

Förutom det har det blivit en del MTB med rovdjuren, fan vad de är balla. Världens bästa! I dag har vi dessutom hunnit med ett agilitypass, första på flera dagar. Byggde upp kombinationen nedan och körde lite olika varianter. Numrerat dem, men körde dem inte i ett sträck, utan i omgångar. Sjukt bra grundträning för lilleman. Kör hårt och slit banan med hälsan!

Nu simning!

 

 

När mår jag som bäst?

Helgen har varit välfylld. Om vi uttrycker det milt. Tidig morgon. Sen kväll. Och jag har mått så oerhört bra. Funderat mycket kring just ”när mår jag som bäst?” och en sak jag kommit fram till är att jag mår bra av att coacha andra. Se andra lära och förstå får mig att växa som människa. Glädjen de känner fyller mig. Kunskap är verkligen ett livselixir.

En annan sak är att få vara ute, röra på mig och andas frisk luft. Vallat nu tre dagar i rad, vilket får anses rekord i vinter. Främst är det Bat som har fått arbeta på flickorna och har gjort det bättre och bättre för var dag (doh). Såklart har även Ozz fått buppa rumpa, och även hon gör det så fint. Blir så varm när jag ser mina fina rovdjur jobba för det de är skapta för.

Bonus har varit att få hänga med Anna (för tillfället utan Milla). Hon bjöd på morot/spenatpannkaka. Hallå, hur gott låter det inte? OCH… Lingonsylt till! Kan ju bara inte bli fel. Var supergott och jag kommer lätt att grädda en sådan själv inom snar framtid.

Nu kvällspromenad och sedan natt!

 

Hur du sväljer en bassäng klorvatten eller att göra en voltvädning

Idag har jag återigen haft en sådan där högeffektiv söndag och nyttjat varje minut – och det trots att vi hundtjejer dansade loss på stans dansgolv natten lång. När klockan ringde 7.30 var jag så trött att jag knappt visste vad jag hette. Ut kom hundarna och plötsligt var jag i bassängen – på bilden är jag mer död än levande. Nötte kakel en timme och kom upp i 2000m – körde ihop med Håkan som lade upp 250m i stöten. Verkligen ett bra sätt att starta dagen! Plötsligt var jag pigg.

Därför blev det agility och skogspromenad innan jobb. Helt fantastiskt ljus i skogen idag, trollskt. Även agilityträningen gick bra och jag filmade en del. Fått låna en videokamera av Mikael. Tyvärr vet jag inte hur jag får ut filmerna… än. Men, det kommer. Banskiss på hoppbanan som jag körde med Ozz finner ni ovan – många nummer. Går att köra i olika omgångar – en måste inte köra hela på en gång.

Jobblunch för att på eftermiddagen hamna i vallhagen med Ullis och Anna. Körde bara två korta pass med Luuk och Bat för filmandets skull (snälla Anna fångade en bild på Bat, tackar!). Som sagt, filmbevis kommer, vet att det finns de som vill se. Det gick i alla fall bra med båda pojkarna.

Sedan bar det av hem, och nu ikväll gav jag mig f-n på att lära mig voltvändningar. Daniel har tjajat på mig att tag om att lära mig voltvändningarna, men jag har dissat det för att jag inte riktigt sett anledningen. Sedan snackade jag med Elin som börjat nöta in det och blev såklart inspirerad. Det är väl bara att ta tjuren vid hornen och börja volta under vattnet – och därmed andas in så mycket klorvatten en kan. Tittade på hur en voltvändning skall genomföras på youtube, sedan gick jag till simhallen. Fick en bana för mig själv, och tur var det. Skojar inte när jag säger att det tog mig 40 min (…) att göra min första vettiga vändning där jag kunde simma längden tillbaka. I början snurrade jag runt runt runt… Irriterande som sjutton.

När jag väl fattat att jag behövde komma närmare kaklet och hitta 180° läget sköt jag mig ner rakt i botten. Kommer att ha blåa armbågar i morgon – skatan vad ont det gjorde! Sa till grabbarna att de skulle ha koll så att jag inte slog i huvudet och dränkte mig själv… Men så plötsligt hittade jag väggen, läget och frånskjutet. Ball känsla.

Då var det vridmomentet och glidningen som skulle finslipas. Fick en del kallsupar genom näsan, men… det vart helt ok. Snart gjorde jag det. Om och om igen! Även på det grunda. Även om det var betydligt svårare på det grunda, men troligen bra för tekniken att inte kunna dra neråt mot botten för mycket.

Avslutade med att simma ett par längder med voltvändning. Glad – läs överlycklig! Det är MASSOR av teknikträning kvar, men… nu har jag i alla fall satt bollen i rullning.

Slutspurt!

 

 

Maximalt söndagsutnyttjande

Efter långbrunchen maximerade vi denna söndag totalt. Åkte till klubben och körde ett effektivt agilitypass. Där mötte vi även Anna. Hon hade byggt en kombination som Ozz snabbt fick köra igenom två gånger – men trots att det bara var en kort kombination kände jag av benhinnorna (vilket är anledningen till att Sofia fick byta partner inför dagens Hofors Adeventure Race) – så mycket mer än slalominlärning och två varv på banan blev det inte. Note to self: idag var det Bat som var den skarpaste kniven i stallet, medan Vessla behöver lite mer störningsträning av andra hundar på plan.

Efteråt gick vi ut i skogen vid klubben och körde ett corepass (NTC). Solen värmde gott och ljuset letade sig ner i skogsdungen vi befann oss i. Fick barr både här och där, medan hundarna hade fullt upp med att utforska skogen. Just de där utepassen värderar jag extra mycket. Rovdjuren får bara vara och jag får utlopp för min energi, samtidigt som vi är just ute. Andas frisk luft och bara njuta av … allt!

Väl hemma fick jag veta att Team J(ani) cyklat drygt 7 mil… och, jag såg att jag hade 1.5 h till godo inför valldejten med Ullis, så med nöjda rovdjur var det inte svårt att sätta på sig hjälmen och ta en tur med Puman i skogen. Bor ju bara 2km från ett MTB-spår, så det går fort att komma ut i skogen. Gick bättre än tidigare, och det märks att jag blir allt säkrare, även om det fortfarande är skitläskigt med branta nedförsbackar. Särskilt om det är grusigt och dant. Som bonus hamnade jag på en utkikspunkt över Kyrkviken jag inte tidigare varit på; nya platser är alltid roligt!

Blev alltså även en valldejt med Ullis, där Ozz fick hämta, dela och fålla in för att ill-Bat-tingen sedan skulle få lite att jobba med i fållan. Han är så fin och lugn. Härligt! Sedan satt vi och tittade på när Ullis jobbade igenom sina hundar, och nu ligger hela högen här i soffan helt utslagna! Det bästa med att maximera en dag så här är just nöjda rovdjur, som känns helt förnöjda med livet.

Själv har jag komponerat ihop mitt första egna simpass som jag skall testa att köra igenom på kvällens LT-träning. Tagit en hel del tips från ”du-har-inte-heller-något-liv”-träningen från i fredagskväll (tänk om folk visste hur agilityfolks liv ser ut…): teknik blandat med fart. La till en egen del med fart från att ha tagit det lugnt halva längden. Vet inte, men det känns vettigt att träna fart från rörelse, påskjut utan kant… Vi får väl se. Sedan Bastu med Tilde, som senare i höst drar till Sydamerika… vem skall jag då simma emot?!

Vad händer i livet?

Kommer ni ihåg att jag skrev om att nu drar cirkusen igång? Det är full rulle hos oss just nu, högt och lågt och livet rullar på i ett härligt tempo. Till att börja med har jag haft fyra presentationer att förbereda, två med jobbet om djurträning och två inför A1-utbildning.

Började med att presentera i Uppsala, vilket jag trodde skulle vara för en mindre skara personer men visade sig vara en mindre konferens… skönt att jag tycker om att stå och presentera inför folk. På fredagen var det dags för den årliga doktorandkonferensen Gästabudet. Fick vara först ut, och även det gick kalas. Kvällen avslutades på Sahara med supergod libanesisk mat – galet god vegetarisk mat. Orkade dock bara stanna till maten, sedan åkte jag hem och slocknade direkt…

Lördag och söndag spenderades på Knivsta BK där jag drillade kommande agilityinstruktörer – hur roligt som helst. De var helt galet bra, och vi fick till oerhört bra diskussioner. Med ett sådant här gäng är det en hur lätt som helst att få tiden att gå – kändes som att vi kunde fortsatt ett par timmar till. Ett grymt kompetent gäng agilityförare! Verkligen nöjd med hur allt blev. Ser massor fram emot nästa omgång.

Rovdjuren har varit med och skött sig mer än exemplariskt. Framförallt Bat visade framsteg i passivitetsträningen, och var med när vi kikade på hur olika hinder kan tränas in. Underbara lilla hund som hakar med på allt och bara är världens sötaste.

Tränat har vi också hunnit med, fast eftersom jag haft fullt upp kommer jag knappt ihåg vad vi gjort… Simmat både med LTF-gänget och i Borås Simarena. Första gången i 50m bassäng – kändes som att längderna aldrig skulle ta slut… Efter avslutat pass var jag alldeles darrig och smått spyfärdig, helt klart tuffare med 50m när jag inte var van. Det var hur som roligt, och hoppas på fler tillfällen i långbassäng. Även hunnit med löpträning, där Daniel bestämde tempot… fort, fort gick det. Jag orkar helt klart mer än jag tror.

Igår blev det ett gympass med Mikael, och… kan väl säga att jag är mer eller mindre (o)rörlig idag. Helt galet mycket träningsvärk. Just maskiner kan verkligen konsten att hitta specifika muskelgrupper. Till och med magen börjar kännas av nu – vilket inte är konstigt eftersom jag hade inte mindre än två som piskade på mig när jag satt där och jobbade. Lyxigt! Träningsvärk är av godo, så det är helt välkommet. Får kanske ta Zarah på orden och börja med lite mer specifik träning…

I kväll var det egentligen simning med LTF, men… vi valde att stanna hemma. Precis kommit hem från kvällspromenad med Ullis, och jag är så glad över att han henne som granne. Lite som på den tiden vi bodde i Linkan nära Hedvig. Att våra hundar kommer så bra överens gör det hela ännu bättre.

Take your passion and make it happen

Botten isn’t nådd

Jobbmässigt har jag haft en sjukt produktiv dag med flera to-do avprickade: Tallin och Barcelona, here we come! Review av artikel och föreläsning – check, och nu har jag energi att gå igenom artikeln inför torsdagens Journal Club, yey!

Fick till ett lunch-benstyrkepass på Långängen, fick dock ont i knäna efter squatsen och skippade upphoppen. Får komma ihåg att köra upphopp innan squats. Har aningar om att jag gjort det misstaget tidigare, kanske helt enkelt skall skippa de senare och hitta en annan rumpövning. I alla fall höll vi till i skogen, rovdjuren hade därför en riktigt upptäckartur bland stockar och stenar. Dessutom sken solen!

Just ja, mötte Ullis på väg till bilen på morgonen. Hade fått med mig solglasögonen in häromdagen, och vill helst ha dem i bilen. Satte därför på mig dem innan jag gick hemifrån, så Ullis möttes av en riktig cooling där vid 7-tiden på morgonen. Hur som, vi bestämde att ta kvällspromenad ihop, och för att göra det hela än bättre blev det även te och äggfri chokladsockerkaka (hade inga ägg hemma och var sjukt chokladsugen………… addict, resten av kakan skall skänkas till chokladhungrande kollegor i morgon – obs, ändrade i receptet, hade kakao i och bytte 1 dl socker mot sirap, sedan hade jag även på kärleksmumschokladsöverdrag, kokos hade jag dock bara någon matsked hemma) innan vi pallrade oss ut. Fullmåne och lekande hundar, det är kvällspromenad det.

Slutligen, sista anledningarna varför jag har så mycket energi i kväll; efter månskenspromenaden väntade kvällens simpass med LTF-gänget. Ok, fixade inte fyra längder på raken detta pass, men levererade 50 meter gång på gång, utan problem! Det går framåt nu. Fick dock kramp i både ena vaden och foten, hade ändå ätit två bananer idag… men troligen fått i mig för lite vätska. Skall se till att få i mig mer inför nästa pass. Är så jäkla nöjd – energikick major! Nu har jag simmat i en månad – första passet 25 januari. Skall vi tro på att jag gör åtta längder om ytterligare en månad tro?

Love the moment, and the energy of that moment will spread beyond all boundaries (C. Kent)

Våga vägra tristess

Denna bild kom upp i mitt Facebook-flöde, och det passar in på vad jag har gått och tänkt på idag.

Vad gör du med bonustid du ibland får?

Kanske kollar du mobilen? Eller slår på tv:n? Eller tränar du hunden/hundarna? Gör du ett gäng sit-ups/armhävningar? Nyfiken på vad du gör med din bonustid – för visst ser du till att utnyttja din bonustid istället för att känna tristess.

Tidigare hade jag alltid en bok med mig för att utnyttja min bonustid – jag är ökänd att alltid vara på plats en kvart tidigare och väntar därmed alltid, men mina vänner vet det och känner ingen större stress över det. Idag tar mobilen mer tid.

Försöker här hemma träna hundarna när jag får 10 min över. Ni vet, när allt gick fortare än tänkt på morgonen. (Ok, jag är tidspessimist och går alltid upp 10 min tidigare än jag behöver, därav min bonustid på morgonen). Ibland efter hundpromenad, läs uppvärmning, blir det också kortare styrkepass med till exempel planka och liknande övningar.

I morse var det valpkursavslutning hos bästa Eva Bodfäldt. Är så glad att vi gått ”Sikta mot stjärnorna”, fått utveckla nya tankar och att bolla idéer med Eva betyder mycket. Idag fick vi kedja beteenden, något jag sällan gör… inte utanför agilitybanan. Fick flera insikter jag får blogga om vid tillfälle, men en sak jag skall ta tag i är att börja sätta signal på beteenden.

Ikväll skulle Ozz & jag egentligen få träningssällskap under fredagens mastodontpass, men sällskapet fick förhinder. Istället blev det Ozz & jag som gav oss ut i snön som föll vågrätt och som småspik, efter sedvanliga kvällspromenaden med alla rovdjur – perfekt uppvärmning. Kunde knappt se utan att blinka frenetiskt. RunKeeper slutade på 5 km och kroppen kändes fin – var lite stel igår efter benstyrkan och intervallträningen tidigare i veckan.

Efter 20 min vila begav jag mig till badhuset och tränade ytterligare 30 min. Helt galet bra gick det att crawla idag! Tyvärr var det helt fullt i bassängen – har inte folk familjer att umgås med på fredagskvällar eller fester att göra sig i ordning inför? Nope, de är uppenbarligen som jag. Det innebär att jag inte fick till längdträningen, men andningen satt i alla fall till en 80 %, och DET är stort!

Nu laddar vi inför morgondagen!

Inlärningsfunderingar runt stanna kvar

Igår var vi på valpkurs för Malin Elfström – med fokus på att lägga grunder för agilityhunden. Läxa till denna gång var att vi skulle lära hunden stanna kvar, och då tävla i vem som kunde lämna sin valp längst sträcka.

Funderade en del på hur jag skulle rikta min inlärning av stanna kvar; hur kunde jag utveckla det jag tidigare gjort? Bestämde mig därför för att fokusera på störningsträning och inte jobba distans; förstärka ofta i knepiga situationer, och sedan se om det föll över på avståndsträningen.

Hur gick det? Inte så bra som jag velat. Upp till 7 m inomhus gick bra, men när vi kom ut blev det för svårt. Kände att han blev osäker när jag lämnade honom på avstånd – vilket inte är så konstigt. Det är en sak att jag hoppar upp och ner eller springer omkring än att jag lämnar honom ensam på en obekväm plats. Just platsträning är något jag missat, H:et i DASH (Desire, Accuracy, Speed, Habitat) – har helt enkelt inte tränat tillräckligt mycket på olika platser med externa störningar. Inte nog med att vi var ute i snön när det blev längre avstånd, det var dessutom hundar runt omkring som lekte = för stor störning. Vet vi vad vi skall träna på närmaste tiden.

Vi tränade även lite puppy jumping, där vi använde våra egena ben för att skapa övningarna. Bat var inte lika tänd som han brukar vara i träningen – ville tex inte kampa ordentligt, vilket jag tror har att göra med Lyra-lillasyster-yster-promenaden innan kursen. Han kändes helt enkelt trött i huvudet.

Trots detta jobbade han fint och lyfte fint på benen i flera gångarter.

Det är så roligt att gå valpkurs med de andra syskonen; se hur alla utvecklas, dela tips&idéer. Precis så som jag ville att det skulle bli när jag valde en valp från Seglinge.

 

Tidig morgon – sen natt

I morse mötte vi upp Sandra & Keep vid badhuset och så tog vi en gemensam promenad till ridhuset. Väl där hann vi med tre pass vardera. Fokus på stadga och inkallningar. Kan väl säga att han har mycket mer tryck under tassarna nu. Han är min första hund som tycker att tjuvstarter är lajbans… så där har jag att bita i – efter alla superlativ i morse.

Sedan har vi ljudandet när andra kör. Därför var det bara han som fick haka på i morse. Fullt fokus på enbart honom. Bra med egentid.

På eftermiddagen blev det en 3 km jogg/styrka/promenad med alla hundarna. Joggade långsamt 1 km för att sedan köra benstyrka (upphopp/squats/utfall) resten av vägen. Vi var ute en 50 min, och hundarna fick skrota runt bäst de ville. Duktiga! Långsam promenad hem. Skrivande varvat med kakbak resten av kvällen – bästa kollegorna skall få smaka. Och ja, jag har nallat. Och ja, den var supergod!

Nu ”ikväll” mötte vi upp Linda & co för ytterligare träning. Separation av Ozz baktassar var bland annat i fokus, och… det ser riktigt, riktigt, riktigt bra ut! Nästa gång tar vi också med rosa tejp… Piraya, hon får mest bara godis, men fick i alla fall avsluta med att balansera lite. Mest för att jag ville ha en bild, men det blev bra träning för henne.

Hur hinner hon? Hon är singel! 😉